VERBOLYCKOR: BESKRIVNING OCH EXEMPEL - LITTERATUR

Verbens olyckor är variationerna i form som dessa typer av ord finns och som motsvarar vissa betydelser. Verbetet är den del av meningen som uttrycker handling eller tillstånd. Dessa verbala olyckor är specifika för varje språk. Dess mångfald och specificitet svarar inte på en enda och universell struktur.

För det spanska språket anger förändringarna i verbet - uttryckt i dess olika konjugationer - tid, antal, person, röst och läge. I allmänhet leder dessa lyssnaren eller läsaren till hur tanken eller handlingen som överförs av verbet i en given mening bör tolkas.

Verbens olyckor

Det kan sägas att verbala olyckor tillför olika betydelser som hjälper till vid tolkningen av ett meddelande. Tid, person och nummer svarar på frågorna när ?, vem? och hur många genomför åtgärden? Rösten anger om handlingen berättas från personen som utför den eller som tar emot den. Och läget anger högtalarens inställning.

Observera till exempel de grammatiska olyckorna med verbet i klausulen: att barnen sjunger psalmen vid den tiden. Verbens infinitiv är att sjunga. Dess avslutande -aran indikerar spänd (förbi ofullkomlig), person (tredje person, de), antal (plural), röst (aktiv) och humör (subjunktiv).

Kort beskrivning av verbets olyckor med exempel

Verbal spänd

En av olyckorna med verbet som antar fler variationer för denna klass av ord är verbet spänt. Detta fastställer ögonblicket då den beskrivna åtgärden, situationen eller tillståndet utförs, vilket indikerar om det är före, samtidigt eller efter den tid då det rapporteras.

På detta sätt baseras tanken på verbspänning på sekvensen av logiska tider längs linjen av temporalitet. Och det är relaterat till det sätt på vilket förekomsten av händelser är tänkt.

Med hänsyn till detta finns det tre grundläggande verbtider: förflutna, nutid och framtid. Men andra mellan tider övervägs också.

När det gäller enkla tider har förflutna två former: förflutna och samförflutna. Den första används när handlingen kulminerar i det förflutna (åt).

Copretérito används för sin del när det handlar om något vanligt eller en avbruten handling (åt). Dessutom finns det nuvarande (äta), framtiden (kommer att äta) och villkorade (skulle äta).

Spanska presenterar dessutom sammansatta verbtider. Dessa anger den tidigare av en händelse med avseende på en annan på en tidslinje. Till exempel har ätit (före närvarande) uttrycker en åtgärd som genomförts före nuvarande tid. Samma sak händer med Will har ätit (antefuture), en åtgärd som kommer att avslutas innan en annan framtida åtgärd.

Verbal person och nummer

I smältande språk, som spanska, kan morfema (minsta betydelseenhet) kombinera flera grammatiska bitar. Detta är fallet med verbala olyckor, särskilt när det gäller antal och person.

I första hand definierar numret om personen som utför handlingen är en (singular) eller mer än en (plural. Å andra sidan bestämmer olyckspersonen vem eller vem som utför den.

Således finns det tre enheter: första, andra och tredje person. Dessa två olyckor med verbet ger upphov till sex möjliga kombinationer (notera förändringen i verbformen):

Första person singular: Jag åt en stor bit pizza.
Första person plural: Vi åt en stor bit pizza.
Andra person singular: Du åt en stor bit pizza.
Andra person flertal: Du åt en stor bit pizza.
Tredje person entall: Han åt en stor bit pizza.
Tredje person plural: De åt en stor bit pizza.

Det bör noteras att dessa avslut motsvarar det förflutna enkla av de vanliga verb som slutar i -ar.

Det är också viktigt att nämna att eftersom denna information finns i verbet i många fall kan ämnet för meningarna utelämnas. Detta är inte fallet för andra språk, till exempel engelska eller franska.

Röst

Rösten är den som indikerar om försökspersonerna utför - aktiv röst - eller får - passiv röst - handlingen som beskrivs av verbet. Det senare används när du vill betona mottagaren av handlingen och inte vem som utför den.

I själva verket förbises agenten många gånger. Notera användningen av den aktiva rösten i följande exempel:

Bakarna bakar brödet varje morgon.
Företaget lanserade sin första webbplats i maj 1996.
Dessa organisationer har förbjudit försäljning av fyrverkerier.

I allmänhet är användningen av den passiva rösten oftare i formella sammanhang än i vardagen. Istället föredras att använda strukturer som det passiva och opersonliga "jag": där tenderar människor att rösta republikaner. Notera följande exempel i den passiva rösten:

Brödet bakas varje morgon (av bagarna).
Dess första webbplats lanserades (av företaget) i maj 1996.
Försäljning av fyrverkerier har förbjudits (av dessa organisationer).

Verballäge

Till skillnad från de andra olyckorna i verbet, är läget inte direkt relaterat till handlingen utan till talarens inställning. På spanska skiljs tre verblägen: indikativ, subjunktiv och imperativ.

Den vägledande stämningen används vid berättande av handlingar som för talaren är verkliga eller troliga kommer att genomföras. Följande meningar innehåller verb i vägledande humör:

Boken innehåller material för människor i alla åldrar.
Hon arbetade som föreläsare och TV-presentatör under lång tid.
Han kommer att spela i flera filmer på italiensk film.

I fallet med det subjunktiva verbstämningen används detta för att relatera handlingar där det råder tvivel eller osäkerhet om möjligheten att de körs. Talaren betraktar handlingen som en önskan, inte som ett visst faktum. Denna användning observeras i följande klausuler:

… (det vore perfekt) som innehåller material för människor i alla åldrar.
… (Han ville) att jag skulle jobba som föreläsare och TV-presentatör.
… (Det var troligt) att han hade spelat i flera filmer på italiensk film.

Slutligen används den tvingande stämningen för att ge order, tigga, fråga, föreslå eller irettesätta. Verbetet har sina egna former endast för andra person singular och flertal i bekräftande meningar.

När det gäller negativa meningar används subjunktivet. Notera att det används i följande meningar med verbet go:

Åk dit omedelbart.
Åk dit omedelbart.
Inte gå dit.

referenser

National Institute for Adult Education. (s / f). Verb olyckor. Hämtad från decdmx.inea.gob.mx
San Juan regering. Undervisningsministeriet. (1991, den 4 augusti). Verbal olyckor: antal, person, tid och sätt. Hämtad från sanjuan.edu.ar.
Crystal D. (2003). Tid på språk. I K. Ridderbos (redaktör), El tiempo, s. 97-115. Madrid: AKAL Editions.
Liroz, F. (s / f). Morfologi - verbet: 1. Struktur. Hämtad från asmadrid.org.
Carrasco Gutiérrez, A. (2008). Spanska sammansatta tider: bildning, tolkning och syntax. I A.Carrasco Gutiérrez (redaktör), Compound tenses and verb former, pp 13-64. Madrid: Iberoamericana Redaktion
Manker, J. (2016, 26 februari). Morfologisk typologi. Hämtad från linguistics.berkeley.edu.
Royal Spanish Academy. (s / f). Infinitive för imperativ. Hämtad från rae.es.

VERBOLYCKOR: BESKRIVNING OCH EXEMPEL - LITTERATUR - 2025