GENTILIC ADJEKTIV: TYPER OCH EXEMPEL - LITTERATUR

Den adjektiv gentilicio i dess vidaste användning, betecknar en relation med en plats, som kan vara en stad, region, land, grannskap, stad eller någon geografisk plats eller politisk enhet. De kan emellertid också beteckna ursprung hos djur och saker. Till och med konceptet kan utvidgas till abstrakta termer. Till exempel den spanska krisen, de ryska problemen eller det guatemalanska valet.

Å andra sidan används adjektivet gentilicio vid uppskjutning. Det vill säga, det är skriven efter det substantiv du ändrar. I allmänhet läggs suffix till geografiska namn för att bilda det. De mest använda suffixerna är: ano / ana, ense, eño / eña, ese / esa, í, iano / iana.

Men det finns andra som ibland kan visas: aco / aca, ata, echo / eca, ego / ega, eno / ena, eo / ea, ero / era, eta, ín / ina, ino / ina, ita, o / a, ol / wave och en / en.

Nu kan alla gentilices fungera som adjektiv eller substantiv. Således kan fraser som den amerikanska individen, eller helt enkelt den amerikanska, hittas. I det senare fallet förekommer en underbyggnad av adjektivet. Det kan då sägas att gentilicio har ett beteende som är närmare det för adjektiv.

När det gäller deras huvudfunktioner visas de i attributiva och predikativa positioner. I det första fallet kommer de efter de kopulativa verben ser eller visas (det är norska eller det verkar norska).

Adjektivet gentilicio kan inte gå efter det copulativa verbet estar (* Det är norska). Det andra fallet är vanligare (De sålde alla polska korvar) och dess funktion är specifik.

Typer och exempel

Gentiliskt adjektiv med suffixer med hög användning

Denna grupp inkluderar gentilices med de vanligaste suffixerna. Bland dem kan vi nämna:

ano / ana (peruansk / peruansk, Dominikansk / Dominikansk, Bogota / Bogota, napolitansk / napolitansk, venezuelansk / venezuelansk, mexikansk / mexikansk)
Ense (River Plate, Costa Rican, Canadian)
eño / eña (Honduran / Honduran, Angolan / Angolan , Salvadoran / Salvadoran)
es / esa (danska / danska, franska / franska, portugisiska / portugisiska)
iano / iana (italiensk / italiensk, asturisk / asturisk)

Gentilices med suffix för tillfällig användning

Härliga adjektiv vars suffix förekommer ibland grupperas här. Dessa inkluderar:

abro (Cantabrian från Cantabria, Spanien)
aco / aca (österrikiska / österrikiska, polska / polska, slovakiska / slovakiska)
Malagasy värk (invånare på ön Madagaskar)
vitlök (kasajo, född i Kazakstan)
alo (galliskt)
ando (Benicarlando de Benicarló, Spanien)
ata (kroatiska, kenyanska, serbokroatiska)
ego / ega (galiciska / galiciska, norska / norska, Manchego / Manchega)
eno / ena (chilenska / chilenska, slovenska / slovenska)
eo / ea (Eritrean / Eritrean, European / European)
ero / era (barranquillero / barranquillera, cartagenero / cartagenera santiaguero / santiagera)
eta (Lissabon)
ín / ina (mallorquin / mallorquina, menorquin / menorquina)
ino / ina (argentinsk / argentinsk, filippinsk / filippinsk, algerisk / algerisk)
io (armeniska, bosniska, egyptiska, indiska, indonesiska, libyska, syriska)
ita (israeliska, muskoviter, vietnamesiska)
på (bretonska, lettiska, makedonska, Nippon, teutoniska)
ope (etiopisk)
ol / ola (spanska / spanska, mongoliska / mongoliska)
ota (cypriot, cairota, epirota, biarrota, rodiota, tokiota)
ú (Bantu, Hindu, Manchu, Papuan, Zulu)
ucho (maracucho, gaucho)
us (andalusisk)

Speciella fall

Det finns ingen allmän regel för användning av suffix vid bildandet av gentilices. De kan inte alltid förutsägas från toponymen (ett namn som tillskrivs en plats). På detta sätt finns det speciella fall av namn.

Till exempel är det fallet med populationer med liknande toponym, men med olika namn. Invånarna i Cuenca i Ecuador är kända som Cuencanos. Medan de i Cuenca i Spanien kallas Cuenca.

I andra fall har namnen inte någon relation till roten till toponymin som de härrör från. Som i följande städer:

Aguas Calientes Mexiko (hydro-varm)
Alcalá de Henares, Madrid-Spanien (complutense, alcaino / na)
Antequera, Malaga-Spanien (anticarian)
Aragon, Spanien (hand)
Badajoz, Spanien (Badajoz)
Buenos Aires, Argentina (porteño / a)
Cabra, Córdoba-Spanien (Egabrense)
Calatayud, Zaragoza-Spanien (bilbilitan / na)
Ciudad Rodrigo, Salamanca-Spanien (Mirobriguense)
Extremadura, Spanien (castúo / úa)
Fuerteventura, Spanien (majorero / ra)
Huelva, Spanien (Huelva)
Jerusalem (Hierosolimitan / na)
Guds mor, Peru (mamma)
Quindio, Armenien (whosebro)
Rio de Janeiro, Brasilien (Rio de Janeiro)
Ronda, Malaga-Spanien (Arundense)
Santa Cruz de Tenerife, Spanien (chicharrero / ra)

Vissa suffix har en särskild tilldelning till vissa geografiska områden. Detta är till exempel fallet med suffixet -eco / -eca, som verkar vara associerat med regionerna i Mexiko och Centralamerika:

Yucatecan / Yucatecan
zacateco / zacateca
Guatemalan / Guatemalan

Likaså framgår suffixet -í med mer intensitet i användningen av nordafrikanska och asiatiska namn som i

iranska
saudi
Somali
marockansk

Alternativa namn

Det finns också en typ av namn som kallas alternativ (de samexisterar med andra namn). I det första fallet bildas dessa från namnet på de ursprungliga invånarna i territoriet. Således hänvisar adjektivet gentilicio för det nuvarande landet till dess historiska förflutna.

I denna grupp av länder kan följande nämnas:

Tyskland (tyska, teutoniska)
Costa Rica (Tico)
Spanien (latinamerikanska, iberiska)
Finland (Lapp)
Frankrike (gallisk)
Grekland (grekiska)
Guatemala (chapin)
Ungern (Magyar)
Israel (hebreiska)
Italien (italiensk)
Mexiko (Aztec)
Neerlandia (flamländsk)
Paraguay (guaraní)
Peru (Inca)
Portugal (portugisiska, lusitanska)
Puerto Rico (boricua)
Uruguay (charrúa)

I det andra fallet bildas de alternativa namnen från namnen på historiska dynastier som har styrt landet tidigare. Av denna grupp kan vi nämna:

Thailand (siameser)
Iran (persiska)
Turkiska (osmanska)
Japan (japanska)
Schweiz (Helvetius, Helvetian)

Andra icke-topografiska namn

Slutligen finns det också alternativa namn som inte har någon relation till platsnamnen som har sitt ursprung. De är inte officiellt erkända namn, men de används ofta bland landets landsmän.

Ursprunget har mer att göra med förhållandena mellan invånarna och med deras miljö. Vissa orter i spanska provinser som presenterar detta sociologiska fenomen kan nämnas:

Castilblanco de Henares (Guadalajara) (Han heter fisk eftersom de fiskade mycket i floden Cañamares och Toledo till minne av en invånare i staden från Toledo.)
Castilforte (Guadalajara) (De har gentilicio adjektiv / smeknamn stora huvuden för att vara korta och knubbiga och zarangollos för en måltid gjord av mark och rostat vete.)
Castillar de la Muela (Guadalajara) (Det alternativa namnet är cuchos eftersom de fick hundarna att springa med stenar.)
Castillejo de Azaba (Salamanca) (Alternativt använder de adjektiva rävar för överflödet av dessa rävar.)
Castillo de Bayuela (Toledo) (Gentilicio de pajariegos eftersom staden låg i det som tidigare var en höstack.)
Castillo de Duero (Valladolid) (De delar namnet på envis eftersom en ström som heter Pecina är nära denna stad och för att Don Juan Martín, kallad El Empecinado, föddes där.)

referenser

Saucedo, A. (2010, 10 oktober). Specifik, förklarande och gentilic. Tre klasser av kvalificerade adjektiv. Hämtad den 18 februari 2018 från abc.com.
Almela Pérez, R. (2013). Kategori, funktion och betydelse av namnen Yearbook of Philological Studies, Vol. 36, pp. 5-18.
Hualde, JI; Olarrea, A .; Escobar, AM och Travis, C. E. (2010). Introduktion till latinamerikansk lingvistik. New York: Cambridge University Press.
Fernández Fernández, A. (2007). Ordlista över tvivel: AH. Oviedo: Ediuno.
Pan-Hispanic Dictionary of Doubts. Royal Spanish Academy. (2005). Länder och huvudstäder, med deras namn. Hämtad den 18 februari 2018 från rae.es.
De la Torre Aparicio, T. och de la Torre, J. (2006). Spanska namn. Madrid: Redaktionella visioner.

GENTILIC ADJEKTIV: TYPER OCH EXEMPEL - LITTERATUR - 2025