Den hyperbatiska komma är en som används när det sker en modifiering i syntaktisk ordning för elementen som utgör en mening. Precis som alla andra typer av kommatecken har hyperbatiska effekter en kort paus under talet. Namnet beror på att det används i meningar som har hyperbaton.
Precis denna figur av diktion består av förändring av ordningen på de element som utgör förslagen. Även om strukturen ändras behåller de sin ursprungliga betydelse.
Exempel på hyperbatisk koma
Resursen används för att ge litterär skönhet till verken. Dessutom kan det användas för att skapa atmosfärer av intriger och öka intresset för läsaren eller publiken.
Den hyperbatiska komma - även känd som komma av störning - har för sin del funktionen att påpeka de element vars positioner har ändrats inom meningen.
Således, i meningen men kysser Manuel Violeta (med ämne + verb + komplementstruktur) kan vissa hyperbatiska variationer specificeras.
En av dessa variationer uppnås genom att ändra strukturen till formkomplement + verb + ämne: A Violeta, kiss Manuel. En annan variant kan generera strukturen verb + komplement + ämne: Besa a Violeta, Manuel. I var och en kan den hyperbatiska koma-signalfunktionen observeras.
egenskaper
Som redan nämnts används det hyperbatiska komaet för att markera den litterära och dikterade figuren känd som hyperbaton. Detta består i sin tur av en syntaktisk förändring som tjänar till att betona betydelserna i en text.
I den meningen är det mycket vanligt att syntaxen för innehåll som visar förändrade stämningar, passionerade konflikter och känslor förändras för att uppnå vissa effekter.
Genom att använda hyperbaton och - därför - av hyperbatiska koma, får en textproduktion musikalitet, rytm och uttrycksfullhet.
Å andra sidan visas denna siffra generellt inte i muntliga tal. Det är nästan uteslutande för användning av skriftligt språk, och de ortografiska bestämmelserna förpliktar detta äktenskap mellan hyperbaton och hyperbatiska koma.
Användningar av hyperbatisk koma
Den hyperbatiska komma placeras i slutet av den del som förväntas genom att vända den regelbundna ordningen för en mening. Detta kan ses i meningen: Generalen bekräftade att han överlämnades. Utan hyperbaton skulle straffen förbli: Generalen bekräftade hans överlämnande genom att ha slut på ammunition.
Precis som i föregående fall är en av de vanligaste användningarna av detta komma när ordningen på de viktigaste och underordnade klausulerna vänds.
Inverteringen av prepositioner är också vanligt. Detta kan ses i följande exempel:
- Han hade inget att erbjuda, han lämnade platsen kort efter.
- Eftersom han aldrig hade den minsta ångran, bad han aldrig om förlåtelse.
- Om han inte hade beslutat att lämna tidigare skulle han ha bevittnat något ovanligt.
- När det gäller dina pengar vill jag inte ha det.
exempel
I poesi
Partner,
du vet att
du kan räkna med mig,
inte upp till två eller upp till tio
utan räkna med mig.
Om du någonsin
märker
att jag ser dig i ögat,
och du
känner igen en streck av kärlek i mina,
varnar inte dina gevär
eller tror att jag är vilseledande;
Trots venen,
eller kanske för att den finns, kan
du räkna med
mig.
Om andra gånger
du tycker att jag är
tråkig utan anledning,
tror inte att jag är lat, kan du
räkna med mig …
(Låt oss göra en affär, Mario Benedetti)
I detta fragment av Benedettis dikt kan användningen av den hyperbata koma noteras vid tre tillfällen. Det första inträffar i versen: Om du någonsin / märker / att jag tittar in i hennes ögon, / och en streck av kärlek / känner igen mig, / inte varnar dina gevär / eller tror att jag är ödslig.
Observera att utan inversionen skulle versen kvarstå: Varna inte dina gevär eller tänk att jag är ödslig om du någonsin märker att jag ser dig i ögonen och du känner igen en streck av kärlek i mina.
Det andra fallet är i samma strofe: trots venen, / eller kanske för att den finns, / kan du räkna med / mig. Om detta följde den naturliga ordningen skulle det vara: Du kan räkna med mig trots kornet eller kanske för att det finns.
Slutligen är det tredje fallet i den tredje strofen: Om andra gånger / han hittar mig / dum utan anledning, / tror inte att han är lat / kan du fortfarande räkna med mig.
Denna vers utan hyperbaton skulle vara: Tror inte att du är lat om andra gånger du tycker att jag är dumt utan någon anledning, kan du fortfarande räkna med mig.
I prosa
“Lycka till” viskade han, som han gör varje år den här dagen, och jag lämnade mig med en kappa och ett paraply, gick ner sex trappsteg, skirtade poolen … ”(Dagens summa: Biografi, Isabel Allende)
I detta fragment av Isabel Allendes arbete observeras användningen av den hyperbatiska komma för att markera inversionen av verbet och dess komplement (direkt objekt): "Lycka till," viskade han. På detta sätt lägger författaren tonvikten på vad som viskas och inte på viskning.
”Jag tappade flera saker i Buenos Aires. På grund av problem eller otur, vet ingen var de hamnade. Jag kom ut med några kläder och en massa papper. Jag klagar inte. Med så många förlorade människor skulle gråt över saker vara som att inte respektera smärta. " (Dagar och nätter med kärlek och krig, Eduardo Galeano)
Även här uppskattas användningen av denna figur: På grund av hast eller otur, vet ingen vart de åkte. Därigenom belyser författaren i just denna mening orsaken och inte handlingen.
Dessutom, och med samma effekt, är den hyperbatiska komaen i Med så många förlorade människor, att gråta om saker skulle vara som att respektera smärta.
referenser
- Litterära figurer. (s / f). Hyperbaton. Hämtad från figuraliterarias.org.
- Polochic Group. (2009). Spanska språket. Guatemala City: Guatemala.
- Schalchli Matamala, L. och Herrera Amtmann, M. (1982). Skrivande och stavning. Santiago: Andres Bello.
- Álvarez, A. (2005). Skriv på spanska. Oviedo: University of Oviedo.
- Penas Ibáñez, MA (2009). Semantisk förändring och grammatisk kompetens. Madrid:
Iberoamericana Redaktion. - Kohan, SA (2016). Betyg för författare och icke-författare. Barcelona: ALBA-redaktion.
- Ayuso de Vicente, V.; Silva, HP; Martínez Hurtado FJ och Pérex Tapia. MT (1994). Praktisk undervisning i stavning (från text till bokstav). Madrid: Huerga y Fierro Editores.