De gåtor i Quechua är en viktig del av de muntliga traditioner i Andinska människor i Peru. Gåtorna eller watuchikuna eller watuchis som det kallas i Quechua, är fulla av uppfinningsrikedom, kreativitet, skada och mycket interaktiv dynamik i samhällena.
De är en del av den populära litteraturen på lokaliteten och är representativa för den kulturella fantasin Quechua, full av figurativt språk, mestadels i form av metaforer. Själva Quechua-språket är fyllt med många fantasifull resurser för vardagligt bruk.
Enligt flera studier har denna kulturella manifestation utvecklats i tre olika sociala sammanhang: som en form av underhållning, som ett didaktiskt verktyg och för att locka det motsatta könet.
Metaforer har spelat en mycket viktig roll i den kognitiva och semantiska utvecklingen av quechua-talande barn som deltar i gissningsspel.
Watuchis lekfulla natur fungerar som en promotor och förstärkare av förbättringen av språkanvändningen. Detta fenomen verkar fungera som ett upptäcktsförfarande medan barn utvidgar sina operativa kognitiva strukturer och semantiska domäner.
Lokala lärare har utnyttjat detta och har utformat undervisningsstrategier med gåtorna. Användning av watuchi är också ganska vanligt bland tonåringar, som visar nyfikenhet att utforska deras kärlek eller sexuella intressen.
I detta scenario förknippas ofta högre gissningsfärdigheter med intelligens och att vara en bra kandidat för en sexuell partner. Du kanske också är intresserad av dessa gåtor i Mayan.
Lista med gåtor på quechua språk
Nedan finns ett litet urval av 26 gåtor i Quechua med respektive översättning, hämtad från olika onlinekällor.
1.- Shumaqllami jeru chupayoq ka.
Puka, skräp, gomerpis ka.
Shimikiman apamaptiki
supaytapis rikankiran.
Pitaq ka? (Uchu)
Jag är vacker med en stick tail
Jag är röd, gul och grön
Om du tar mig till din mun
kommer du att se djävulen själv
Vem är jag? (Chili)
2.- Hawan anallaw
Ukun achachaw (Uchu)
Utanför är trevlig
Inuti är obehaglig (chili)
3.- Imataq chay maman wacharukuptin wa, qan, chaymantañac taq kusikum, inaspanataq waqakunpunitaq (Rune)
Vem är han som gråter vid födseln, gläder sig när han växer upp, gråter vid ålderdom (Man)
4.- Achikyaqnin iskay chaki
Chawpi p'unchaw kimsa chaki
Tutayaykuqta tawa chaki (Rune)
I gryningen, två fot
vid middagstid, tre fot
och i skymningen, fyra fot (Man)
5.- Lastimaya mana runachu kani, wak mikusqan mikuykunaypa'q (Allqu)
Synd att jag inte är en man, vad de äter att äta (The Dog)
6.- Jawan añallau, chawpin wikutina, ukun ikllirij (Durasno)
Vackert på utsidan, kärnan röstas och interiören öppnas (Durazno)
7.- Achikiaj jelljai jelljaicha, chaimantaja antai antaicha (Warma machu)
Det börjar med livlighet, då tråkig (ungdom och ålderdom)
8.- Jatun liuyaq gagachu
ishkay putukuna
shawaraykan.
Imaraq? (Warmipa chuchunkuna)
Två "potos" mjölk
hänger på en ren sten
. Vad blir det? (Kvinnans bröst)
9.- Imatashi, imatashi?
Kawaptiki, isï arö
Wanuptikiqa, qamwan aywakö (Shongo)
Vad blir det, vad blir det?
När du lever, hur bra jag fungerar
När du dör, går jag med dig (Hjärtat)
10.- P'unchaw bell bell
t 'umpana (Uqsuy)
Under dagen klockan
och på natten graven (kjolen)
11.- Virdi kudurpa ukuchampi, qillu kudurcha
Qillu kudurpa ukuchampi, nugal kudurcha
Nugal kudurpa ukuchampi, yuraq kudurcha (Luqma)
Inne i en grön boll, en gul boll
i en gul boll, en brun boll
i en brun boll, det finns en vit boll (La lucuma)
12.- Mana raprayuq, phawan
mana qalluyuq, rim
mana chukiyuq, purin (Karta)
Den har inga vingar, men den flyger,
den har ingen tunga, men den talar,
den har inga fötter, men den går (Brevet)
13.- Huk sachapi chunka iskayniyuq pallqu kan
sapa pallqupi, tawa tapa
sapa tapapi, qanchis runtu (wata, kilia, simana, p'unchaw)
I ett träd finns tolv grenar
i varje gren, fyra bo
och i varje bo, sju ägg (Året, månaden, veckan och dagarna)
14.- Imasmari, imasmari
jawan q`umir
ukhun yuraq
sichus yachay munanki
suyay, suyay
Imataq kanman? (Bål)
Gissa, gissa
grönt på utsidan
vit på insidan
om du vill veta
vänta, vänta
Vad blir det? (Päronet)
15.- Warminkuna jukwan yarquptin
juteta churayan
mana jusä kaykaptin.
Imaraq? (Luycho)
När deras kvinnor fuskar på dem
ger de dem mitt namn.
utan mitt fel
, vad blir det? (Hjorten)
16.- Ampillampa yarqurir,
shillowan och waska chupawan sarikur
korralkunaman yaykü
wallparüntuta mikoq
Pitaq ka? (Jarachpa)
När
jag går ut på natten, håller på mig själv med naglarna och en repsvans, går
jag in i pennorna för
att äta kycklingägg
. Vem är jag? (The possum)
17.- Pitaq ka?
Aujakunapa papaninkunami ka,
Jatungaray kaptë,
borrco suaderunkunata girasiman (Aujarriero)
Vem jag är?
Jag är nålarnas far,
för jag är stor
de skickar mig för att sy åsnenströjor (Arriero's nål)
18.- Kunan munaillaña chaimantaja kutikuticha (Mosojwan mauka pacha)
Idag avundsvärt efter skrynkligt (Ny klänning och gammal klänning)
19.- Chipru pasña virdi pachayuq yuraq yana sunquyuq (Chirimuya)
Kvinna med koppar, i grön klänning med svartvitt hjärta (La cherimoya)
20.- Tidigt på morgonen quri,
chawpi punchaw qullqi,
tutan wañuchin (Sandia)
Guld
i gryningen, silver vid middagstid,
på natten kan det orsaka din död (vattenmelon)
21.- Llulluchampi wayta, qatunchampi virdi, musuyaynimpi apuka, machuyaynimpi yana intiru sipu (Cherry)
När den är omogen är det en blomma; När han är stor, grön, när han är röd, i sin svarta senescence är han helt skrynklig (körsbäret)
22.- Sikillayta tanqaway maykamapas risaqmi (Kaptana)
Tryck bara på skinkorna så långt jag går (saxen)
23.- Apupapas, wakchapapas, sipaspapas, payapapas, warmipapas, wide machupapas munananmi karqani, kunanñataq ñawinman tupaykuptipas uyanta wischuspa qipa rinanmi kani (Mikuna Akawan)
Av den rika mannen, den fattiga mannen, den unga kvinnan, den gamla kvinnan, kvinnan, den gamla mannen, var jag föremål för mycket kärlek, nu när jag befinner mig med deras ögon, kastar de mig bakifrån (mat och excrement)
24.- Llapa runapa manchakunan supaypa wawan (Atombomb)
Den största skräcken för alla män, djävulens barn (atombomben)
25.- Puka machaymanta qusñi turu Iluqsimuchkan (Ñuti)
Från en röd grotta kommer en rökfärgad tjur ut (slemet)
26.- Ristin saqistin (Yupi)
Du går men du lämnar (Footprint)
referenser
- Isbell, Billie Jean; Roncalla, Fredy Amilcar (1977). Ontogenesis of Metafhor: Riddle Games bland Quechua-högtalare ses som kognitiva upptäcktsförfaranden (online-dokument). UCLA Latin American Center - Journal of Latin American Lore 3. eCommons - Cornell University. Återställs från ecommons.cornell.edu.
- SIL internationellt. Quechua gåtor och läsning. Summer Institute of Linguistics, Inc. (SIL) - Literacy & Education. Återställd från sil.org.
- Teófilo Altamirano (1984). Watuchicuna - Quechua Riddles (Online-dokument). PUCP antropologisk tidskrift. Vol. 2, Nej. 2. Anthropologica från Institutionen för samhällsvetenskaper. Återställs från magasiner.pucp.edu.pe.
- Maximiliano Durán (2010). Watuchikuna: gåtor. Inkaernas Quechua allmänna språk. Återställdes från quechua-ayacucho.org.
- Manuel L. Nieves Fabián (2011). Quechua gåtor. Manuel Nieves arbetar. Återställs från manuelnievesobras.wordpress.com.
- Gloria Cáceres. Watuchi och deras didaktiska tillämpning i ett sammanhang av interkulturell tvåspråkig utbildning (online-dokument). Cervantes Virtual Center. Återställdes från cvc.cervantes.es.
- Jesus Raymundo. Quechua gåtor. Interkulturellt klassrum. Återställd från aulaintercultural.org.