- Seligmans början inom psykologin
- Pionjären inom positiv psykologi
- Teori om sann lycka
- Välfärdsteori
- De fem elementen som förklarar välbefinnande
- Vad är lycka enligt Martin Seligman?
- Typerna av lyckliga liv
- Selingmans tips för att vara lyckliga
Martin Seligman är en amerikansk psykolog, utbildare och författare känd för sin teori om lärd hjälplöshet, teorin om lärd optimism och för att vara en av pionjärerna inom den positiva psykologin.
Han föddes den 12 augusti 1942 i Albany, USA. Seligman är för närvarande Zellerbach familjeprofessor i psykologi vid University of Pennsylvania och är också chef för Center for Positive Psychology vid University of Pennsylvania.
1998 valdes psykologen till president för American Psychological Association (APA). Han var också den första chefredaktören för förebyggande och behandling, som är föreningens elektroniska nyhetsbrev.
I dag, 72 år gammal, är han inte bara en av de mest inflytelserika psykologerna i historien, utan han är också en känd författare och författare till framgångsrika böcker som The Optimistic Child, Learned Optimism, Authentic Happiness, What You Can Change och What Du kan inte och blomstra.
Seligmans början inom psykologin
Seligman började sin karriär som psykolog vid Princeton University. 1964 tog han examen Summa Cum Laude och fick under sitt sista år flera erbjudanden om att fortsätta sina studier i området. Två av dessa alternativ var att studera analytisk psykologi vid University of Oxford eller experimentell djurpsykologi vid University of Pennsylvania. Seligman valde det senare alternativet och 1967 fick han sin doktorsexamen i psykologi.
Under sina studieår inspirerades Martin Seligman av arbetet hos en av hans professorer, Aron T. Beck, som var en framträdande inom området kognitiv terapi och en expert på dess tillämpning på behandling av depression. Beck arbete var baserat på idén att människors negativa tankar var orsaken till deras depressiva tillstånd.
Seligman beslutade också att arbeta med detta postulat och det var av denna anledning som han utvecklade sin berömda teori "Lärd hjälplöshet" (lärd hjälplöshet). Med det skapade han också en experimentell modell för behandling av depression, som bestod av att motverka negativa tankar genom disputationsfärdigheter.
Seligmans idé med detta arbete var att få människor att lära sig att förklara eller rationalisera vad som hände med dem på ett positivt och inte negativt sätt för att övervinna depression.
Med denna teori kunde Seligman också skapa och testa nya kognitiva tekniker och övningar som visade att genom att motverka negativa tankar var det möjligt att förbättra och till och med förhindra depressiva tillstånd.
Men även om hans interventionsmodell blev ett riktmärke inom psykologiområdet, vände Seligman 1990 sitt arbetssätt upp och ner. Psykologen gick från att vara specialist på depression till att bli expert på optimism och lycka.
Pionjären inom positiv psykologi
Efter att ha kommit in i området positiv psykologi, arbetade Seligman med klinisk psykologekspert Christopher Peterson för att skapa The Character Strengths and Virtues Manual, eller vad de kallade motsvarigheten till Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders).
Författarnas mål var att skapa en manual som istället för att fokusera på vad som skulle kunna gå fel, fokusera på vad som skulle kunna gå rätt. I sin forskning på många, många kulturer och deras olika filosofier och religioner lyckades de göra en lista över de mest värderade dygderna från tiderna i det forna Kina och Indien, Grekland och Rom till de modernaste västerländska kulturerna.
Denna lista inkluderade sex element: visdom / kunskap, mod, mänsklighet, rättvisa, temperament och transcendens. Var och en av dessa kategorier kan delas upp i tre eller fem element till.
Mänskligheten inkluderade till exempel kärlek, vänlighet och social intelligens, medan mod inkluderar mod, uthållighet, integritet och vitalitet. Dessutom trodde författarna inte att någon form av hierarki fanns, eftersom ingen av dem var viktigare än den andra.
Teori om sann lycka
2002 utvecklade Martín Seligman teorin om äkta lycka. Med positiv psykologi hade författaren redan riktat fältets uppmärksamhet mot mänskliga styrkor för att lyfta fram allt som gör att människor kan lära sig, njuta, vara lyckliga och optimistiska.
Baserat på sitt arbete skapade Seligman denna teori om lycka, där han bekräftade att det inte bara var möjligt att uppnå den, utan att den också kunde odlas med hjälp av de egenskaper som finns. I teorin om autentisk lycka var temat lycka och det diskuterades hur lycka mättes genom tillfredsställelse med livet.
Seligman hävdade att lösningen för människor att uppnå lycka var att öka deras tillfredsställelse med livet. Vid den tidpunkten var Seligman överens med Aristoteles teori, där det konstaterades att allt som görs är med målet att söka lycka.
I denna teori trodde Seligman att termen kunde delas in i tre element: Positiv känsla, som är de positiva känslorna som bidrar till att ha ett trevligt liv; Engagemang, som är engagemanget för en trevlig aktivitet; och betydelse, vilket är meningen eller syftet som vi ger det vi gör.
Den sanna lyckteorin försöker förklara lyckan som ett resultat av tillfredsställelse i livet. Detta innebär att den som har de mest positiva känslorna och meningen i sitt liv kommer att bli lyckligast. Av detta skäl föreslås att människans maximala mål skulle vara att öka deras tillfredsställelse i livet för att bli lycklig.
Välfärdsteori
I dag har Seligman förvandlat sin egen teori. I sin bok Flourish, som publicerades 2011, säger författaren att han hatar ordet lycka, eftersom dess överdrivna användning i den moderna världen har gjort det meningslöst enligt hans åsikt. Författaren försäkrar att lycka inte kan definieras genom tillfredsställelse med livet. Av denna anledning har han omformulerat sin strategi för att skapa teorin om välbefinnande.
Enligt Seligman är välbefinnande en mer fullständig konstruktion som kan definiera människans mål mycket bättre. I denna teori, med välbefinnande är frågan och inte lycka, är sättet att mäta det genom positiva känslor, engagemang, positiva relationer, mening eller syfte och prestationer.
De fem elementen som förklarar välbefinnande
Denna klassificering kallas PERMA, enligt dess förkortning på engelska:
- Positiva känslor : positiva känslor förblir grundläggande för målet att vara människa. Men i detta fall är livstillfredsställelse och lycka inte längre centrum för positiv psykologi, utan blir delar av välbefinnande, en ny strategi för positiv psykologi.
- Engagemang : att vara helt engagerad i en situation, en uppgift eller ett projekt inom alla livsområden, det är mer troligt att du upplever en känsla av välbefinnande.
- Relationer (positiva relationer): odla positiva relationer med andra människor. Att kunna dela erfarenheter med andra vårdar det sociala och det inre livet, vilket gynnar välbefinnandet.
- Betydelse (mening, syfte): Att kunna ge mening till händelser eller situationer gör att du kan uppnå personlig kunskap.
- Genomförande : är de mål som motiverar människor att följa. Det handlar om att fullborda mål och kunna känna att du har en etablerad väg.
Enligt vad Martin Seligman har föreslagit i sin teori om välbefinnande, kan ingen av dessa element i sig själv definiera begreppet välbefinnande. Var och en ger viktiga egenskaper som bidrar till att uppnå det.
Vad är lycka enligt Martin Seligman?
För att vara lycklig behöver du mycket mer än tillfredsställelse med livet. Med teorin om välbefinnande har Martin Seligman tänkt om sitt eget postulat och visat hur lycka mer är en fråga om välbefinnande. Men författaren säger också att välbefinnandet går utöver att le och må bra.
Seligman har förklarat att det är nödvändigt att ändra tanken att lyckan ler mycket och alltid är lycklig. Författaren försäkrar att människor strävar efter att ha mycket mer än så och att lycka inte innebär att man må bra hela tiden.
Att veta vad som gör skillnaden mellan en lycklig person och en som inte är det har varit en fråga som psykologin, och särskilt Martin Seligman, har försökt hitta ett svar på.
Efter många års forskning och experiment har den berömda psykologen och författaren klart. Lycka har inget att göra med relationer, pengar eller lyx, mycket mindre med en "perfekt" kroppsbild. Lycka är att ha välbefinnande och välbefinnande ges av de fem pelarna som utgör PERMA.
Typerna av lyckliga liv
Utöver sina publikationer har Martin Seligman de senaste åren ägnat sig åt att föreläsa om den nya eran med positiv psykologi. Psykologen har differentierat mellan tre typer av lyckligt liv, vilket innebär att det inte finns någon enda modell för att uppnå önskad lycka.
Den första är det trevliga livet. Det är ett liv där personen har alla positiva känslor som kan fås, men utöver det har de också färdigheterna att förstärka dem.
Det andra är engagemangets liv. Detta är ett liv där kärlek, föräldraskap, arbete, fritid, bland annat, är de viktigaste.
Och slutligen det tredje, det meningsfulla livet, som är ett liv där varje person känner sina egna styrkor och också använder dem för gott.
Selingmans tips för att vara lyckliga
När han beskriver dessa tre livstyper försäkrar Seligman att den ena inte är bättre än den andra och att det bara handlar om tre olika "lyckliga liv". Alla kan vara glada att nå sina egna prioriteringar. Under hela sin tid som talare har författaren emellertid också delat några idéer om hur det är möjligt att uppnå ett mycket mer positivt liv.
Martin Seligman rekommenderar att utforma en vacker dag och njuta av den. Det påpekar också vikten av att tacka de som har bidragit med lektioner i livet och de som har samarbetat för att bygga ett fullständigt liv.
Dessutom bekräftar författaren att nyckeln till välbefinnande är att njuta av sina egna styrkor och att det uppnås genom att utföra aktiviteter där varje person medfödda inställningar tillämpas.
Tack vare många upptäckter av positiv psykologi och det outtröttliga arbetet från Martin Seligman på området har detta område fått fler och fler följare.
Trots att depression, ett av problemen som positiv psykologi försöker attackera, drabbar cirka 350 miljoner människor i världen idag, är fördelen att det finns psykologiska verktyg och metoder för att hjälpa till i denna kamp.