7 DIKTER PÅ INHEMSKA SPRÅK I MEXIKO - LITTERATUR - 2025

De dikter är en konstnärlig del av inhemska språk i Mexiko. Några av dessa språk är Nahuatl-huvudspråket, Mayan, Mixtec, Tzeltal, Zapotec och Tzotzil, bland andra.

Mexiko är ett av länderna med den största språkliga mångfalden i världen, som för närvarande talar mer än 62 inhemska språk över hela det nationella territoriet. Enligt officiell statistik fanns det 2005 cirka sex miljoner talare i ett infödda språk i det landet, medan andra källor indikerar att siffran kan nå mer än elva miljoner, vilket motsvarar cirka tio procent av den mexikanska befolkningen. .

Varje månad försvinner ett språk i världen. Men Mexiko har många språk som har lyckats överleva över tid, eftersom de talas av ett stort antal människor som överförs muntligt från generation till generation.

Varje ursprungsbefolkning har ett språk och många varianter av det, med uppskattningsvis 364 totalt.

Traditionella dikter på inhemska mexikanska språk

- Mésiko nilúame sewá (tarahumara)

'Vi ne' inamá sewá aminá wasachí

jawame.

We'kanátame sewá ne tibúma napu

ikí nilú ne neséroma napulegá semá

rewélema kéne gawíwalachi.

Usánisa makói okwá níima alé sewá

jalé e'wéli, jalé kúuchi chí lé 'á

nasítaga leké

'Echi sewá kó ra'íchali jú, napu

o'mána Mésiko ra'icháluwa ra'íchali

si'néame relámuli napu ikiná Mésiko

rejówe, nawajíga napuikiná epó

ayéna chó napuikiná ohké napuikiná

rihchítu, napuikiná gomítu o'mána

Mésiko nawajía lú.

Översättning:

Jag ska titta på blommorna

som stiger i fältet.

Jag kommer att ta hand om de olika blommorna

Jag kommer att skydda allt som finns

för att de ska komma tillbaka

våra berg är vackra.

Det kommer att finnas 62 arter

av stora blommor,

andra små,

det spelar ingen roll att de är av former

annorlunda

Dessa blommor är språken

som talas i hela Mexiko

sjungande språk över slätterna

av alla ursprungsbefolkningar som bor i

Hela Mexiko;

och genom skogarna också

i kanjonerna och på bankerna

sjunger över hela Mexiko.

Författare: Dolores Batista

- Ka yeh pie'y (mixe)

Ku xëëw kidaknë

Kuchëpë'y jatnëp yëh,

Yukjotm jäts aamjiotm vidd

Jäts xjaymiëëtëd.

Ku po'iantaakt,

Tsap ix mts

Jäts x'aaxtukt ka pië'y

Madi mtuu mojëp.

Ku xiëëny tyaakt,

Duún pitsnëdë ixëm jëën

Nëy duún ixëm kuma'y,

N'its xëëw kiäxjëkomë jaduúk o'k.

Översättning: Jaguarblommorna

När solen går ner

Det blir en katt av blommor,

Res genom djunglar och berg

För dig att ta det för en nagual.

Under månljuset

Observera himmelhvelvet

Och du kommer att upptäcka jaguarblommorna

Att varje dag leder dina steg.

Vid gryningen,

De går ut som elden,

Precis som i en nattdröm

Och dagen hälsar oss igen.

Författare: Martín Rodríguez Arellano

- Ti xabú (Zapotec)

Naya ', neza biga'

rendani ti lari quichi '

cayapani chonna guie'xiña'rini

Xti chú nayaca

cayua 'ti xabú

canda 'naxhi guie' riele 'ndaani' nisa

Lu gueela nanda'di '

zadxalu 'nisaluna

Huvud 'lii guxhalelu' lidxilu '

guinaazelu 'ca guie' di '

guicaalu 'naxhi xticani

ne cuidxilu 'naa blick nia' lii

Ra ma 'cayaba nisa luguialu'

naa zutiide 'xabuca

chahuidugá

guidabi ladilu ', guichaiquelu' …

qui ziuu guendariuba ne guenda rini '

Översättning: Tvål

Min vänstra hand

inslagna med vita handskar

spara tre röda blommor.

Min högra hand,

håller en tvål

doftade med liljor.

Denna öppen natt

du kommer att översvämmas av svett.

Jag hoppas att du öppnar dörren för mig

ta emot blommorna

andas dess doft

och du bjuder mig att bada.

När vattnet rinner genom din kropp

Jag tappar tvålen

mjuk

för din hud, hår …

långsamt och tyst.

Författare: Francisco de la Cruz

- Xatamakgnín kiwi (Totonac)

Xlakata stakkgoy x'akgán,

xlakata mastay xtawakat,

xlakata maskgakganan.

Wa xpalakata anán xatilinklh kiwi,

nima nimakgalanankgoy,

nima nilismanikgoy

kakiwín lakatunu.

Tasipanikgonít kxlakgastapukán,

tasipanikgonít kxkilhnikán,

tasipanikgonít kxtekgankán.

Spade kum na'anán akgxkgolh

chu xa tlimink sen.

nastakgwnankgoy laktsu tawan,

namawikgoy xtalakapastakni spunnit

kxakgspún xakaspupulu kilhtamakú.

Översättning: Det är dödade träd

Eftersom dess grenar växer,

eftersom de bär frukt,

eftersom de ger god skugga.

Det är därför det finns halta träd,

karga träd,

träd som inte används

att växa i andra fält.

Sårade från öga till öga,

från läpp till läpp,

Från öra till öra.

Men så länge det finns gamla stockar

och krukor med regn,

små löv kommer att spira,

för att mata fåglarnas minne

över dagens öken.

Författare: Manuel Espinosa Sainos

- Nonantzin (Nahuatl)

Nonantzin ihcuac nimiquiz,

motlecuilpan xinechtoca

huan cuac tiaz titlaxcal chihuaz,

ompa nopampa xichoca.

Huan tla acah mitztlah tlaniz:

-Zoapille, tleca tichoca?

xiquilhui xoxouhqui i cuahuitl,

ceilingchcti ica popoca.

Översättning: Min mamma

Min mamma när jag dör

begrava mig bredvid din bål

och när du går för att göra tortilla,

det gråter för mig.

Och om någon frågade dig:

-Lady, varför gråter du?

Berätta för honom att veden är väldigt grön

Och det får dig att gråta med så mycket rök

- Bin i tzuutz a chi (maya)

Bin i tz'uutz 'a chi

Tut yam x cohl

X ciichpam zac

Och en och en au ahal

Översättning: Jag kommer att kyssa din mun

Jag kommer att kyssa din mun

bland majsfältväxterna,

glittrande skönhet,

du måste skynda dig.

- Xmoquixtill 'un mitl (Nahuatl)

Momiu yezcuepontiu, i mitl cuiea 'yeztli'

aman xquita 'quen yezuetzi' maca xcauili 'mayezuetzi',

tlamo yeztlamiz pampa yehua 'ica yeztli nemi'

uan a yeztli 'monemiliz.

Neca 'xtichoca'?

uan mixayo 'manocuepa' yeztli '.

Timotlamitoc uan moyezio 'no' tlantoc.

Zan xquita 'tonahli' Uan xquita 'cuacalaqui',

uan cuaquiza ', de älskar i motonal

uan xcauili 'mitl maya' ipan tonahli '

uan maquiyezquixtiti 'pampa in tonahli'

motonal uan tiquitaz cuacalaquiz tonahli ',

chichiliuiz chichiliuiz, uan ​​a chichiltic tlin tiquitaz,

iyezio 'tonahli'

Uan moztla '

ocee tonahli 'yez.

Översättning: Din pil kastar blod

Din pil kastar blod,

Se nu blodet dränera från honom, låt inte blodet rinna ut

om inte, kommer blodet att sluta, eftersom hon lever med blod och att blod är ditt liv.

Varför gråter du inte Och dina tårar jag hoppas att de förvandlas till blod.

Du tar slut och blodet tar slut

Gå till solen och se när den går ner och när den visas,

nu är det din dag och låt pilen gå till solen.

Jag hoppas att han drar blod för den här dagen är din dag

och du kommer att se när solen går ner, den kommer att röda och den röda som du kommer att se,

Det kommer att vara solens blod och i morgon blir det en annan dag.

referenser

1. Ursprungsland i Mexiko. Återställs från inhemska samhällen i rörelse.
2. Ursprungliga språk i Mexiko och talare från 2015. Återställs från Cuentame.inegi.org.mx.
3. Poetiens antologi på inhemska språk, Mexikos första volym: olika språk, en enda nation. Författare på inhemska språk AC. Mexiko, 2008.
4. Oförglömliga dikter. Återställs från codigodiez.mx.
5. Korta dikter i Nahuatl som du bör läsa minst en gång i ditt liv. Återställs från culturacolectiva.com.
6. Mexikanska dikter i tungor. Återställdes från día.unam.mx.
7. Dikt på inhemskt språk och deras översättning på spanska. Återställdes frånentyipico.com.