PERSISK LITTERATUR: EGENSKAPER, FÖRFATTARE OCH VERK - LITTERATUR

Den persiska litteraturen hänvisar till den litterära traditionen som uppstod under det islamiska tredje århundradet (IX-talet d. C.) samtidigt som det persiska språket återupplivades som ett litterärt medium.

I mer än ett årtusende fortsatte det att existera som en levande och extremt produktiv 'tradition'. Och han hade ett oöverträffat befäl över alla aktiviteter på utbildad litteraturnivå.

Staty av Ferdowsi, representant för persisk litteratur, i Teheran

Dess normativa kraft var också tydlig i litteraturerna från andra muslimska nationer som inte var språkets talare, men som var starkt påverkade av denna litterära tradition.

Till och med icke-muslimska civilisationer - särskilt judar och zoroastrier - följde troget klassiska regler när de handlade med persisk poesi med teman som tillhör deras egna religiösa traditioner.

Hegemonin i det normativa systemet för klassisk persisk litteratur bröts först på 1900-talet, när en modern persisk litteratur uppstod, en helt annan tradition och djupt påverkad av västerländska modeller.

Persisk litteraturs ursprung

Persisk kultur hade sitt ursprung i en serie migrationer som gick till den iranska platån, mellan Kaspiska havet och Persiska viken. Befolkningarna i Lilleasien, södra Ryssland och Ukraina åkte dit.

Hans litteratur beräknas sträcka sig över en kulturperiod på mer än 2500 år. Många av de dokument som producerades under tidiga epoker (pre-islamisk period) kunde emellertid inte återvinnas.

Persisk litteratur hade emellertid en hög spridning på grund av imperiets enorma omfattning. Som ett resultat kan verk skrivna på persiska hittas i länder som Pakistan, Afghanistan, Indien och andra länder i Centralasien.

egenskaper

Pre-islamisk persisk litteratur

Fram till sen sassanidperiod (226-651 e.Kr.) var det pre-islamiska persiska imperiet främst ett icke-skrivande samhälle. Som ett resultat var hans litteratur under lång tid väsentligen muntlig i tradition.

Under de första dagarna av detta imperium användes skrift i kungliga inskriptioner eller för administrativa och ekonomiska ändamål. Därför var det i århundraden de skriftlärda eller prästernas exklusiva privilegium.

Verken från denna period är religiösa dikter och kärlekshistorier. Det språk som användes i kompositionen var arameiska och grekiska.

På grund av oraliteten i litteraturen under denna period kunde mycket få kompletta verk av litterärt värde överleva.

Klassisk persisk litteratur

Denna period är inramad mellan 900- och mitten av 1800-talet. Under denna tid gynnade pappers tillkomsten och driften av de första tryckpressarna produktionen av skriftliga litterära verk.

En annan faktor i utvecklingen av persisk litteratur under denna period var den arabiska erövringen av deras territorier. Till skillnad från det vanliga i dessa fall blev persiska domstalsspråket för de första muslimska fyrstendigheterna.

Nästan allt författande under denna tid tog formen av poesi, även om vissa väsentliga verk i berättande prosa också är från den tiden. Bland dem är Aladdin, Ali Baba och de fyrtio tjuvarna, eller sjömannen Sinbad.

Således överförde persiska historiker och andliga figurer skriftliga verk till den muslimska världen, några från deras pre-islamiska era. Dessa inkluderade förutom historier, historia, moralisk instruktion och politiska råd.

Trots arabiskt styre blev perserna byråkrater och skriftlärare av imperiet. Så gradvis var dess författare och poeter. De skrev på persiska, men också på grekiska och arabiska.

Modern persisk litteratur

Under 1800-talet genomgick persisk litteratur en dramatisk förändring. Början av denna förändring gavs av det politiska behovet av tidens regering att anpassa persisk litteratur till samhällets framsteg och modernisering.

Många litterära kritiker hävdade att persisk poesi borde återspegla verkligheten i ett land under övergång. Följaktligen inleddes en process med experiment med en ny lexikal-semantisk retorik och struktur.

På samma sätt anpassas många aspekter av västerländsk litteratur till den iranska kulturens behov.

Nya persiska författare av denna period skapar berättelser som fokuserar på intrig och handling snarare än humör eller karaktär.

Det experimenterar också med olika tillvägagångssätt, från realism och naturalism till surrealistisk fantasi.

Författare och verk

Hakim Abol-Qasem Ferdousí-e Tusí (Ferdousí) (935-1020)

Han är också känd som "Herrens ord". Han anses vara den viktigaste poeten i persisk litteratur. Han är författare till det odödliga eposet med titeln shāhnāma eller Book of Kings. Detta är ett nationellt arbete i Persien (idag Iran)

Abu Hamed Mohamed B. Abu Bakr Ebrahim (- 1221)

Detta var en persisk muslimsk mystiker och poet. Han är känd för sitt mästerverk Mantiq al Tayr (Fågelspråket eller Fågelskonferensen). I detta arbete jämförs människans själ med fåglar.

Andra verk i hans repertoar är Diwan, gruppen av kvartetter med titeln Mukhtar-Nama, Moktar eller Mukhtar Nama (Book of Choice) och Tadhkirat al-Awliya eller Tazkirat al-Awliyā (de heliga minnesmärket).

Nezâmí-ye Ganŷaví (1141-1209)

Han betraktas bland de stora romantiska episka poeterna i persisk litteratur. Deras kulturarv är mycket vördade i dagens Iran, Afghanistan, Tadzjikistan och Azerbajdzjans Den realistiska och kollokvala stilen kännetecknade hans arbete.

Från denna författares litterära produktion kan vi citera Haft Paykar (de sju skönheterna), den tragiska romantiken Chosroes och Shirin och Eskandar-nameh (Alexander bok).

Forugh Farrojzad (1935-1967)

Forugh Farrojzad var en iransk poet och filmregissör. Hon var också ett emblem för den feministiska rörelsen i sitt land och tillhörde gruppen renoverare av 1900-talets litteratur.

Farrojzad är väl ihågkommen för sina verk Captive, The Wall, Rebellion, In Another Dawn and We Create i början av frysningssäsongen (posthumt verk publicerat 1974), bland andra.

Sadeq Hedayat (1903-1951)

Detta var en iransk översättare, berättare, författare och poet som ägnade sitt liv åt studiet av västerländsk kultur och hans lands historia.

Hans arbete inkluderar Buried Alive, Mongolian Shadow, Three Drops of Blood, Chiaroscuro, Señor Vau Vau, The Blind Owl, The Wandering Dog, Madame Alaviyeh, Cotorreo, Señor Haŷi och Tomorrow, bland andra titlar.

referenser

De Bruijn, JTP (redaktör). (2008). Allmän introduktion till persisk litteratur. London: IBTauris.
Centrum för iranska studier. (s / f). Persisk litteraturhistoria. Hämtad från cfis.columbia.edu.
De Bruijn, JTP (2015, 14 december). Persisk litteratur. Hämtad från britannica.com.
Iran Chamber Society. (s / f). Persiska språk och litteratur. En kort historia om persisk litteratur. Hämtad från iranchamber.com.
Huyse, P. (2006, 15 december). IRAN viii. Persisk litteratur. Hämtad från iranicaonline.org.
Mirrazavi, F. (2009, 30 maj). Persisk litteratur. Hämtad från iranreview.org.
Mohammadi, K. (2011, 20 juli). Kamin Mohammadi topp 10 iranska böcker. Hämtad från theguardian.com.
Samadova, A. (2016, 19 oktober). De sju skönheterna av Nizami Ganjavi. Hämtad från theculturetrip.com.
Iran Chamber Society. (s / f). Persiska språk och litteratur. Forough Farrokhzad. Den mest kända kvinnan i persisk litteraturhistoria. Hämtad från iranchamber.com.

PERSISK LITTERATUR: EGENSKAPER, FÖRFATTARE OCH VERK - LITTERATUR - 2025