VAD ÄR PELAPELAMBRÉTICA OCH NÄR ANVÄNDS DET? - LITTERATUR - 2025

Den pelapelambrética är ett meningslöst ord som används i barnkammarerim geten. Dess användning i denna poesi i en slags jitanjáfora. Begreppet jitanjáfora är ännu inte registrerat i ordboken för Royal Spanish Academy och myntades av mexikanska Alfonso Reyes.

Ordet jitánjafora betecknar alla slags strofer och ordspel som saknar mening, traditionellt används i verbala spel och barnsträngar.

Dessa inkongruösa kompositioner är inriktade på fördelningen av stavelser eller foniska grupper. Detta görs på ett repetitivt och lunefullt sätt, eftersom det som är viktigt inte är meningen i sig, utan det fonetiska spelet.

I allmänhet är det här formler laddade med ord och ljud som inte överensstämmer och som låter exotiskt för högtalaren själv.

Användning av ordet pelapelambrética i dikten La cabra

Diktet La cabra är en del av spansk barnlitteratur. Barntexter och folkloristekster i allmänhet använder den lekfulla funktionen i språkanvändningen. I dessa fall blir meddelandet rent spel.

Hela dikten presenteras nedan. I det kan man observera att en intralinguistisk process måste användas så att den inom textens absurditet löses. Denna process innebär att språkets lagar och konceptuella strukturer undviks.

Geten

En annan version av den 29 mars 1936 lyder:

Pearly, pelapelambrética och andra jitanjáfora

I poesiböcker och barnspel är det många andra exempel på dessa enskilda lexikala skapelser, kända som jitanjáfora. Dessa, som i fallet med pelapelambrética, kan vara ord som inte finns på ett språk men kan existera.

Det kan också vara fallet med ord som uppfattas som jitanjáfora eftersom de redan har fallit i bruk.

Den sista möjligheten är ord som inte existerar och inte kommer att existera eftersom de inte följer språkets fonotaktiska regler.

Ett exempel på detta är en fras som används som urvalsmetod av barn i många delar av världen: de tin marín de do pingüe cucara macara puppet fue.

Du kan också höra den här som används för lotterier: Una, dona, tena, catena, quina, quineta, drottningen är i sitt skåp; Gil kom, stängde av lampan, lampan, lampan, berätta för dem, det är tjugo.

referenser

1. Moreno Verdulla, A. (1998). Barnlitteratur: introduktion till dess problem, dess historia och dess undervisning. Cádiz: UCA Publications Service.
2. Calleja, S. (s / f). Las Jitanjáforas, poetiska spel för barn. Återställs från zurgai.com
3. Morote, P. (2008). Tjejspel. I PC Cerrillo och C. Sánchez Ortiz (Coords.), Ordet och minnet: studier om populär barnlitteratur. Cuenca: University of Castilla La Mancha.
4. Espinosa, A. (1987). Populära berättelser om Castilla y León, bind 2. Madrid: Redaktionell CSIC.
5. Penas Ibáñez, MA (2009). Semantisk förändring och grammatisk kompetens. Madrid: Iberoamericana Redaktion.