- Biografi
- Födelse och familj
- Studier
- Första äventyr
- Leducs första publikationer
- Livet i Paris
- Ett okonventionellt äktenskap
- Affär med María Félix
- Sista år och död
- Stil
- Spelar
- Poesi
- Roman
- Antologier och sammanställningar
- Journalism och andra texter
- Kort beskrivning av några av hans verk
- Klassrummet, etc.
- Fragment
- Fragment av "Diamantdykarna"
- XV fabulilla av djur, barn och skrämmer
- Fragment av "Lullaby för att vagga barn att sova mycket vaken"
- banketter
- Den beige corsairen
- Oljernas djävlar
- Fragment
- Fragment av «kort glans» av
- Fragment av "The Magician" av
- Fragment av "Liten låt av optimisten" av
- fraser
- referenser
Renato Leduc (1897-1986) var en mexikansk författare, poet och journalist som också utmärkte sig som diplomat. Författarens smak och talang fick kanske lärades eller ärvdes från sin far Alberto Leduc, som var en berömd intellektuell inom den modernistiska rörelsen.
Renato Leducs arbete omfattade olika litteraturgenrer, han utvecklade poesi, romaner, noveller och kroniker. Hans skrifter kännetecknades av att vara kreativ, sarkastisk och ibland nostalgisk. Med hjälp av enkelt och exakt språk hänvisade han också till brott i sitt land.
Porträtt av Renato Leduc. Fente: Luisalvaz, via Wikimedia Commons
Några av de mest kända titlarna på denna författare var: Klassrummet, Dikt från Paris, banketterna och The beige corsair. Renatos originalitet gjorde honom till en av de viktigaste samtida författarna i Mexiko och Latinamerika.
Biografi
Födelse och familj
Renato föddes den 16 november 1897 i staden Tlalpan, Mexico City; Han kom från en kultiverad familj i medelklass. Det är känt att hans far var den berömda journalisten och författaren Alberto Leduc, som kanske innebar att han växte upp omgiven av litteratur och intellektuella.
Hans barndoms- och ungdomsår präglades till stor del av de politiska och sociala händelser som hans land upplevde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Som många gjorde konsekvenserna av revolutionen livet svårare för honom på grund av de brister han lidit.
Studier
Leducs tidiga bildande år var i hans hemstad. Senare tränade han som telegrapher, vilket ledde honom att arbeta för Francisco "Pancho" Villa, chef för den mexikanska revolutionen. Sedan studerade han juridik vid National Autonomous University of Mexico (UNAM).
Första äventyr
Leduc kännetecknades av att vara en älskare av frihet, inte förgäves dedikerade han sig i sin första ungdomstad till att turnera Mexiko på något sätt och medel som möjligt. Av de resande äventyr han hade, samlade han tillgivenheter och upplevelser; Han följde snabbt i sin fars fotspår och började utöva journalistik.
Även om han hade egenskaper för att skriva, var han inte den mest artiga, förfinade och eleganta när han talade. Enligt dem som kände honom kännetecknades han av att vara oförskämd, det vill säga han uttryckte sig med många oförskämdhet; hans autentiska personlighet banade dock vägen för framgång och erkännande.
Leducs första publikationer
Renato Leducs första böcker publicerades när han var över trettio år. 1929 hans första poetiska verk med titeln: Klassrummet, som hittills anses vara ett av de viktigaste; tre år senare publicerade han romanen Los banketter.
Livet i Paris
1935 gick Renato till bosättning i Paris efter att ha utsetts till diplomat vid ministeriet för finans och offentlig kredit. Under de sju åren han bodde i den franska huvudstaden ägnade han sig åt att profilera sina texter; dessutom relaterade han till konstnärer som: André Breton, Alfonso Reyes, Picasso, Salvador Dalí och andra.
Federico Cantú, via Wikimedia Commons
Från hans vistelse i "Ljusstaden" föddes följande verk: Kort glans av Book of Good Love, Poems from Paris och The Beige Corsair. 1942 tillbringade författaren en säsong i New York, USA, för att senare bosätta sig i New York.
Ett okonventionellt äktenskap
Renato Leduc gifte sig 1942 Leonora Leduc, en engelsk konstnär som hemsökt av nazisterna på grund av hennes förhållande till den tyska konstnären Max Ernst. Av denna anledning beslutade författaren att hjälpa sin vän att befria henne; sedan lyckades hon bli nationaliserad mexikansk.
Affär med María Félix
Leduc var en kärleksman, alltid passionerad. De säger att han var släkt med den mexikanska skådespelerskan María Félix. Enligt en anekdot föreslog hon honom och han avvisade henne. Bland annat sa författaren till honom: "… Jag är glad att vara Herr Leduc, varför skulle jag vara Mr. Félix? …".
Sista år och död
Leducs liv gick mellan brev, diplomati och kärlek. Han ägnade sig åt att utvidga sitt litterära verk, både poetiskt och berättande, såväl som journalistik.Han mottog två gånger National Journalism Prize 1978 och 1983. Slutligen dog han den 2 augusti 1986 i staden där han föddes.
Stil
Leducs litterära stil kännetecknades av användningen av ett tydligt och exakt språk, inramat i modernismens linjer, den var också kreativ, ny och genial. I många av hans verk var det ökänt att observera ett populärt verb, kanske för att han var en vän till till och med de minst studerade.
Renato Leduc lade humor till sina verk, ironi, passion, kärlek och lust. Hans texter behandlade olika ämnen, från det politiska till det erotiska; den mexikanska författaren använde också sin penna för att kritisera handlingarna från de som var i regeringen och utövade myndighet.
Renato Leduc i tjuren med Luisa Gaxiola (1981). Källa: University Atheneist, via Wikimedia Commons
Spelar
Poesi
- Klassrummet, etc. (1929).
- Några medvetet romantiska dikter och en något onödig prolog (1933).
- Kort glans av Book of Good Love (1939).
- Dikt från Paris (1942).
- XV fabulilla av djur, barn och skräck (1957).
- Fjorton byråkratiska dikter och en reaktionär korrido, för tröst och underhållning för de ekonomiskt svaga klasserna (1962).
Roman
- Banketterna (1932).
- Den beige corsairen (1940).
Antologier och sammanställningar
- Verser och dikter (1940).
- Nästan opublicerade dikter (1944).
- Antologi (1948).
- Valda verk (1977).
- Poetry interdicta (1979).
- Poesi och prosa av Renato Leduc (1979).
- Renatograms (1986).
- Poetic Anthology (1991).
- Toast till livet. Valda verk (Posthumous edition, 1996).
- Litterärt arbete (Posthumous edition, 2000).
Journalism och andra texter
- Trottoaren (1961).
- Den omedelbara historien (1976).
- Oljens djävlar (1986).
- When We Were Less (1989).
Kort beskrivning av några av hans verk
Klassrummet, etc.
Det var ett av de mest relevanta poetiska verken av denna mexikanska författare, där han lyfte fram de viktigaste kännetecknen i sin stil. En lätthjärtad, imaginär och kreativ skrivning, där han utvecklade nostalgiska teman, liksom de som är relaterade till Mexiko, dess historia och politik.
Detta arbete hade en populär karaktär förstärkt av det språk som skrivaren använde. Leduc var en man som kontaktade alla slags människor, och det gav enkla texter. Denna bok har betraktats som en av de viktigaste och lästa i Mexiko under 1900-talet.
Några av dikterna som utgör detta arbete var:
- "Diamantdykarna".
- "Havet".
- "Civic".
- "Hymenoklast".
- "Ämnen".
- "Statyn".
Fragment
”Den grekiska läraren sa till oss: orden
de makulerade sin tidigare renhet.
Ord var vackrare innan …
Ord…
Och lärarens röst stannade kvar
fastnat i ett spindelnät.
Och en pojke med Hamlets ansikte upprepade:
ord … ord … ord …
… läraren säger ord.
Konst … vetenskap …
Några abstrakt, andra berömmande.
Pojken med Hamlet-ansiktet gäspar;
och utanför klassrummet,
en fågel sjunger
gyllene tystnader
i silverfält …
Fragment av "Diamantdykarna"
"En klar natt där strassarna
sideaktigt bländat,
diamantdykare, i heligt brödraskap,
vi kom ner i havet …
… Låt oss vara impassiva, sublima och djupa
som havets botten,
om inte av höghet, av förvirring
låt oss imitera havets gest
trist och bräcklig.
På en lila himmel gäspar Lucifer.
Ponto sjunger sin fantastiska blå låt.
Diamantdykarna, i det heliga brödraskapet,
vi återvänder till jorden, för att leva igen.
Vi kommer från avgrunden den okända sorg
av vad som kan vara … ".
XV fabulilla av djur, barn och skrämmer
Det var ett verk som författaren utvecklade i samarbete med sin fru Leonora Carrington. Texten kännetecknades av att ha surrealistiska och kreativa nyanser när det gäller innehåll och illustrationer; språket var ibland dynamiskt, lekfullt och insolent; det var 15 dikter som gjorde det.
Fragment av "Lullaby för att vagga barn att sova mycket vaken"
"Den stora fisken äter den lilla
mer stor bankirstopp bankir.
Den stora fisken äter den lilla
och den stora grisen stoppar den lilla grisen.
… Bankmannen har mager skinkor
från så mycket som gungade dem i en fåtöljfjäder.
Sov min pojke … Här kommer hororna
att ge dig titten eller flaskan …
Svarta skyskrapor, röda skyskrapor
skallig ovan, halt nedan …
Somna varelse, somna och inte knarrra
bankmannen med långa naglar kommer.
Gå lite och sova och gör inte längre gester.
Somna och vila som om du var döv
det snart … en av dessa dagar
små fiskar kommer att äta stora fiskar … ”.
banketter
Det var en av de första romanerna skriven av Leduc, där han uttryckligen uttryckte sin homofobi. Kanske hans inspiration för att skriva verket var det stora antalet homosexuella som bevisades på 1930-talet i kulturområdet, och som uppenbarligen orsakade en viss avvisning hos honom.
Den beige corsairen
Det var en annan av Renato Leducs romaner, även om många forskare inte ansåg honom författare på grund av hans oinhibiterade liv och hans intensiva engagemang för journalistik. Nu handlade det här stycket om den tyska regeringen och dess grymhet.
Författaren gjorde ett ironiskt och sarkastiskt verk som var vanligt i många av hans texter. Han överdrev också vissa tyska miljöer som ett resultat av andra världskriget och gick in i ålderdom med vissa ramblingar; politik och fattigdom blandas in.
Oljernas djävlar
Det var ett journalistiskt arbete som Leduc gjorde för att hedra och erkänna arbetet för arbetare i oljeindustrin. När den publicerades steg råproduktionen till mer än två miljoner fat per dag i Mexiko; organisation och ledarskap var väsentliga frågor.
Fragment
”Under de första åren av detta tjugonde århundrade, under Porfiriato, i det blygsamma lilla huset som vi ockuperade i den vackra stadsdelen Porfirio Díaz Avenue, i Villa de Guadalupe, tänkte vi oss med paraffin eller talgstearinljus, tills en dag min Far tog hem en vacker glaslampa med en cockerel målad på glödlampan och en inskription som stod: 'Sinclair'. Dessa vackra och användbara lampor verkar ha givits bort av företaget "mexikanska Sinclair Pierce Oil".
Fragment av «kort glans» av
"Den kärlek som jag älskade vid fel tidpunkt
martyred mig så länge och så länge
att jag aldrig kände att tiden går,
lika skarpt som vid den tiden.
Kärleksfull kärleksfull som i en annan tid
-Jag var fortfarande inte medveten om att tiden är pengar-
hur mycket tid jag tappade - dag - hur mycket tid.
Och idag av kärlek har jag inte längre tid,
kärlek till dessa tider, hur jag längtar efter
glädjen att slösa tid … ”.
Fragment av "The Magician" av
"Trollkarlen hade två döttrar så vackra … så vackra
att massregeringen var efter dem.
Allvarliga flickor trots deras förflutna
flickor älskade grått hår …
(Grått hår: argentinskt emblem)
Ädelrika rika …? Om något Tintino ”.
Fragment av "Liten låt av optimisten" av
”Det molniga vattnet från himlen regnade desperat,
desperat att det regnade och satte på en grov slöja
mellan jag älskar dig och du älskar mig,
mellan din längtan och min längtan
Kärlek som löser vatten
i ett enkelt dyk;
kärlek som luras
åberopa anledning;
kärlek som tänker på imorgon,
det är inte kärlek från hjärtat … ”.
fraser
- "Jag önskar att även i slutet var den svåra vägen till bättre eller värre, träd inte av listig vetenskap, ja original synd."
- "Jag lever på det lilla som jag fortfarande har av dig, din parfym, din accent, en tår av dig som släckte min törst."
- ”Klok dygd av att känna tiden; i tid att älska och binda i tid ”.
- "Allt är nu blekt ljus, värme, ensamhet, sista kärlek …".
- "Jag lever från ett leende som du inte visste när det donerades."
- ”Vi kommer inte att göra varaktigt arbete. Vi har inte flugan ihärdiga vilja.
- "Vem sa att själen lidit, om jag inte har en själ?"
- "Hennes parfym, hennes accent, en av hennes tårar som släckte min törst."
- "Här talar vi om förlorad tid, att som de säger säger de heliga att sörja det."
- "… Eftersom jag är säker på att jag kommer att bli ett offer för en eller annan eld, har jag inget annat val än att undvika dem rent och besvara dem i förväg med en betydande gest av de som används av järnvägens följeslagare."
referenser
- Renato Leduc. (2019). Spanien: Wikipedia. Återställd från: es.wikipedia.org.
- Martínez, J. (2018). Renato Leduc. Mexiko: Encyclopedia of Literature in Mexico. Återställd från: elem.mx.
- Polidori, A. (2019). Modern poesry. Mexiko: Läsmaterial. Återställs från: materialdelectura.unam.mx.
- Argüelles, J. (2018). Renato Leduc hemsökt av sina "legender". Mexiko: Weekly Jornada. Återställd från: Semanaal.jornada.com.mx.
- Serna, E. (2001). Renato Leduc: passet av förakt. Mexiko: Gratis brev. Återställd från: letraslibres.com.