35 GÅTOR I NAHUATL ÖVERSATT TILL SPANSKA - DUDAS - 2025

Jag ger dig en lista med gåtor i Nahuatl , ett inhemskt språk med tusentals år som fortfarande talas och studeras i skolor i Latinamerika. För närvarande talar mer än en halv miljon människor det i Mexiko.

Nahuatl är moderspråket som fanns i Amerika innan koloniseringen av spanska. När koloniseringen spridit sig förlorade detta språk och ersattes av spanska.

Trots det är det ett av de mest talade modersmålen i Mexiko med mer än en och en halv miljon talare. Det tros att i världen talar cirka 7 miljoner människor detta pre-columbianska språk.

Gåtor i Nahuatl-ursprungsspråket

Mo apachtsontsajka mitskixtiliya uan axke tikita?

• Översättning: vad är det, vad är det? Han tar av dig hatten och du ser den inte.
• Svar: luft.

Tlake, tlake, tsikuini uan tsikuini Jag älskar fortfarande tikajasi

• Översättning: vad är det, vad är det, som hoppar och du når inte det?
• Svar: kaninen.

Nochita kwak kiawi Notlakeenpatla

• Översättning: En mycket livlig gammal man, varje gång det regnar byter han klänningen.
• Svar: kullen.

Maaske mas titlaakatl ja men mitschooktis

• Översättning: oavsett hur manlig du är, kommer det att få dig att gråta.
• Svar: lök.

Wi'ij tu jalk'esa'al, na'aj tu jáala'al

• Översättning: hungrig de tar henne. Fullt ger de det lastning.
• Svar: en hink.

Chak u paach, sak u ts'u '.

• Översättning: röd hud. Insidan blekt.
• Svar: rädisa.

Zazan tleino, matlactin tepatlactli quimamamatimani. Aca quittaz tozazaniltzin, tla ca nenca tozti

• Översättning: vad är de tio stenarna som man alltid bär?
• Svar: naglar.

Se tosaasaanil, se tosaasaanil, se iixtetetsitsinte

• Översättning: gissa, gissa, enögad är det.
• Svar: nålen.

Za zan tleino Tepetozcatl quitoca momamatlaxcalotiuh Papalotl

• Översättning: genom den färgstarka dalen fladdrar han och klappar på händerna som någon som kastar tortillor.
• Svar: fjärilen.

Lipan se tlakomoli, westok waan nokweptok, för okse sida

• Översättning: till den inbjudna måltiden, även om det är en tallrik och en sked.
• Svar: omeletten.

Zazan tleino, xoxouhqui xicaltzintli, momochitl ontemi. Aca qittaz tozazaniltzin, tla ca nenca ilhuicatl

• Översättning: vad är en blå kalebass, planterad med rostad majs, kallad momochtli?
• Svar: Stjärnhimlen

Ridxabe huaxhinni rixána be siado ´

• Översättning: en dam som gör slöseri med det varje dag. Hon stannar på morgonen och blir gravid på natten.
• Svar: huset.

Zazan tleino, icuitlaxcol quihuilana, tepetozcatl quitoca. Aca quittaz tozazaniltzin, tla ca nenca huitzmalot

• Översättning: vad är det som går igenom en dal och har sina tarmar dra?
• Svar: nålen sy.

Se tosaasanil, se tosaasaanil Se ichpokatsin iitlakeen melaak pistik tomatl

• Översättning: har du inte gissat vem som är tjejen, med huipilen så tät?
• Svar: tomaten.

Uñijximeajts ajtsaj ximbas salñuwindxey makiejp op saltsankan makiejp ñity.

• Översättning: löv lindat och bundet med handflatan är min förklädnad. I min massakropp hittar du mitt hjärta av kött.
• Svar: tamalen.

Zazan tleino, cuatzocoltzin mictlan ommati. Aca quittaz tozazaniltzin, tla ca nenca apilolli, ic atlacuihua

• Översättning: cantarillo de palo som känner till de dödas region.
• Svar: kannan med vatten.

Varken cayúnini ma´cutiip i eller cazi´ni ma´ cayuuna ´ eller guiqu iiñenila ma´qué zuuyani

• Översättning: gissa, gissa. Den som gör det sjunger. Den som köper den köper den gråtande. Den som använder den ser inte längre den.
• Svar: kistan.

Zan zan tleine cimalli itic tentica

• Översättning: liten men spetsig, full av sköldar.
• Svar: chili.

Za zan tleino Iztactetzintli quetzalli conmantica

• Översättning: Gissa, gissa Vad är som en vit sten, att quetzalfjädrar spira upp från den?
• Svar: lök

Amalüw xik munxuey xik samal küty akiejp som najchow ximbas wüx satüng amb xa onds

• Översättning: gissa vad! Min kropp är gjord av vass och på magen bär jag en mecapal. Med tamemes kommer jag och går från havet. Belastad med fisk och majs till frukost, lunch och till och med middag.
• Svar: kastanjeträdet.

Ñity ayaküw ximal xiel ayaküw xi lyej sanguoch atyily tyety nüty tyiel ximeajts axojtüw ñipilan

• Översättning: Mitt sinne är täckt av handflatan. Mina träfötter är. Människor vilar på mig, för jag stoppar solens strålar.
• Svar: bower.

Tu laame, tu laame dé chemen á pa me dooxqui'me

• Översättning: gissa igen! Vem på hans rygg bär tarmar att du ens ser dem?
• Svar: räka.

Zazan tleino quetzalcomoctzin quetzalli conmantica

• Översättning: gissa det om du kan: grått hår har upp till spetsen och några gröna fjädrar.
• Svar: lök.

Awijchiw xik tyiel ndyuk sajrrok tyiel yow atajtüw xik tyiel ndxup sawüñ ütyiw ñipilan

• Översättning: så att människor kan ge sin mat. I en chiquihuite måste jag dansa, efter att ha kastat mig själv och dykat i havet.
• Svar: gjutnet.

Tu laabe, tulaabe, rayan nibe nápabe dxitá xquibe

• Översättning: Vem är och vem är han som bär sina ägg på halsen bakåt och framåt?
• Svar: palmträdet.

Zazan tleino aco cuitlaiaoalli mouiuixoa

• Översättning: hur ser du det? Ner för backen. Och jag har tre fot. Och en son som maler Hur kan du inte se!
• Svar: murbruk.

Wa na'atun na'ateche 'na'at le ba'ala': Jump'éel ts'ool wukp'éel u jool

• Översättning. gissa, gåta: sju hål, en enda pumpa.
• Svar: huvudet.

Na´at le baola paalen: Ken xi iken si yaan jun tul joy kep K´eenken tu beelili

• Översättning: antar du inte barn: Om du ska klippa ved kommer ett väldigt lat gris att leta efter dig på vägen.
• Svar: honungskakan.

Lo: mah we: yak, ika ontlami ompakah eller: me yeyekako: ntli

• Översättning: På en lång kulle där, där den slutar, finns det två grottor från vilka luft kommer ut.
• Svar: näsan.

Se: tosa: sa: ne: l, se: tosa: sa: ne: l ma: s san ka: non niwa: le: wa, wan xpapalo tli: n níkpia

• Översättning: bakom ett stenstaket dansar en pojke.
• Svar: tungan.

Sa: sa: ni: l! -te: ntetl! Ipan se: tlakomohle miakeh michpe: petla: meh

• Översättning: -Bocón! På en slätt Det finns många mallar.
• Svar: pumpafrön

kuhtli, tlekowa se: totla: tla: katsi: n ika itambori: tah

• Översättning: En liten man klättrar på ett träd med sin lilla trumma.
• Svar: snigeln.

referenser

1. AMITH, Jonathan D. »Så bred som din mormor»: Gåta i Nahuatl från Central Warrior. Tlalocan, 2013, vol. 12.
2. RAMÍREZ, Elisa. Ursprungliga gåtor. Lectorum Publications, 1984.
3. FARFÁN, José Antonio Flores. Nahua gåter i dag och alltid: se tosaasaanil, se tosaasaanil. Ciesas, 1995.
4. FARFÁN, José Antonio Flores. Tsintsiinkiriantsintsoonkwaakwa, Nahuas Tongue Twisters / Tsintsiinkiriantsintsoonkwaakwa, Nahuas Tongue Twisters. Editions Era, 2007.
5. DE LA PEÑA, María Teresa Miaja. Från »divinare» till »mirabillia»: gåtan i den mexikanska folketraditionen. I fortsättningen av XIV-kongressen från International Association of Hispanists: New York, 16-21 juli 2001. Juan de la Cuesta, 2004. s. 381-388.
6. FARFÁN, José Antonio Flores. EFFEKTER AV NÁHUATL-SPANSKA KONTAKT I BALSAS-REGIONEN, GUERRERO. FÖRSTÄLLNING, UNDERHÅLL OCH LINGUISTISK motstånd. Nahuatl Culture Studies, 2003, s. 331.
7. DAKIN, Karen. Studier av Nahuatl. Framsteg och balans mellan Yutoaztecas-språk, INAH, México, DF, 2001.