VILKA ÄR DE ETISKA GRÄNSERNA FÖR FORSKNING? (EXEMPEL) - VETENSKAP - 2025

De etiska gränserna för forskning är en serie principer och normer som förhindrar användning av vetenskap till nackdel för människan eller miljön. Till exempel är en etisk gräns för många forskare att inte experimentera med levande djur. För andra är gränsen inte att undersöka med människor eller med barn; dessa gränser beror på varje person och kultur.

Vetenskap bör alltid användas för att förbättra samhället och främja kunskap. Detta gör att du kan hitta lösningen på uppenbarligen olösliga problem. På senare tid har det nått ett sådant framsteg att det tillåter att reproducera och modifiera normalt naturliga processer.

Kloning, experiment med embryonceller eller genetiskt modifierade kulturer väcker en social debatt om hur långt vetenskapen kan gå för att lösa sina problem.

Gränserna är inneboende för att avgränsa hur långt vi vill gå i kunskap, utan att korsa förstörelsens linje för att lära känna det. De är inte något negativt, men positivt, eftersom tanken att det kan undersökas innebär att det finns något att upptäcka.

Den etiska gränsen för forskning bör inte förstås som något begränsande eller som minskar forskningens möjligheter, utan som något som reglerar och harmoniserar forskaren och vad han forskar.

En utredning är också föremål för gränserna för själva utredningen och den utredande personen, dess otillräckliga, begränsade och betingade villkor. Utredningsfriheten måste kopplas till människors inneboende frihet.

Som Millán Puelles säger, om vi inte tar hänsyn till mänsklig frihet, blir objektet för utredningen, mannen själv, dehumaniserat. Experimentet kommer att undersöka allt annat än något som tillhör den konkreta mannen och har misslyckats.

Gränser för etik i forskning

Gränserna för etik som är gemensam för all forskning, oavsett vilken vetenskapsgren de är inom, är:

1 - Ärlighet

Vetenskap försöker upptäcka naturens hemligheter och ärlighet är en mycket viktig princip att tänka på.

Uppgifterna som erbjuds det vetenskapliga samfundet måste vara sanningsenliga, falska data får aldrig produceras. Forskare ska aldrig felinformera samhället.

2- Integritet

Det är nödvändigt att agera med uppriktighet för att uppnå enande av handling och tanke.

3- Opartialitet

Forskningsbias, vare sig det gäller dataanalys eller tolkning, experimentell design eller översyn, bör undvikas.

Förspänningen som kan komma från intressen som kan påverka utredningen måste undvikas i alla utredningar

4- uppriktighet

De sanningsenliga uppgifterna vi får från vår forskning måste delas, även om de är föremål för kritik.

5 - Skötsel

Oskyldiga fel eller försumlighet som kan uppstå under utredningen måste undvikas. Det är viktigt att hålla ett bra register över utredningen för att undvika övervakning eller förlust av information.

6- Sekretess

Konfidentialitet måste skyddas i alla aspekter av forskningen, från dess deltagare till de filer som är involverade i den

7- Heders immateriella rättigheter

Det är mycket viktigt att all forskning respekterar andras immateriella rättigheter, undviker plagiering eller använder data utan författarens samtycke.

Det är också viktigt att inkludera referenser från vilka data som hanteras erhålls.

8- Icke-diskriminering

Det ingår i och utanför forskningen, i deltagarna till samma eller med professionella kollegor som utför liknande studier.

9- Socialt ansvar

Vetenskaplig forskning måste gå hand i hand med samhället, möjliga sociala skador måste mildras och förebyggas.

10- Djuromsorg

Kontroversen kring användningen av djur för vetenskaplig forskning har fått mycket ånga de senaste åren.

Försök bör göras för att minimera effekten som forskning har på djur, liksom att utforma experiment som inte onödigt påverkar dem

11- Laglighet

Vi måste hela tiden följa de gällande lagarna och förstå att de inte överväger alla situationer som kan utvecklas under utredningen, så det är viktigt att förstå dem för att bedöma gränserna för utredningen i sig.

Exempel på etiska gränser som har överskridits

The Monster Study of stuttering

1939 utvecklade psykologen Wendell Johnson, tillsammans med University of Iowa, vad som skulle bli känt som 'Monster Study', en utredning som försökte visa att stamning var ett lärt beteende och därför kunde avläsas.

För att göra detta tog Johnson 22 barn från ett barnhem i Iowa som försökspersoner, som han delade upp i två grupper. Med den första gruppen var forskarna alltid vänliga och berömde sitt sätt att prata och uttrycka sig. Med den andra gruppen var metodiken helt annorlunda och de brukade få förolämpningar eller förlöjlighet för att generera stress.

Många av barnen i den andra gruppen drabbades av allvarliga psykologiska problem, förutom att de utvecklade stam- och kommunikationssvårigheter. Även om forskarna senare genomförde psykologiska tekniker för att hjälpa dem, skadades aldrig skadan.

Det var inte förrän 2001 som University of Iowa bad om ursäkt för dessa olyckliga händelser som orsakade så stora skador på barn att de upplevde hur etiken överskreds för att förklara en teori.

Nazistiska experiment mot malaria

Nazismens ankomst till makten 1933 gav nationens forskare fria tyglar till en serie oetiska experiment inom områden som medicin.

Från sterilisering eller elektrokonvulsiva tekniker till stympning och extrema psykologiska experiment. Naturligtvis var försökspersonerna judiska fångar, av romani eller polskt ursprung, såväl som en sårbar befolkning som funktionshindrade.

Ett av de mest kända experimenten var att infektera individer med malaria för att experimentera med olika läkemedel som utvecklades. I de flesta fall dog de på grund av den höga dödligheten i sjukdomen i fråga.

Förhållandet mellan etik och forskning

I den punkt där vi inte vet om vi ska fortsätta med vetenskapliga framsteg eller stoppa, är där etik kommer in.

Den definierar beteenden som kanske eller inte är lagliga. Dogmatisk etik fastställer principer och normer som inte tar hänsyn till den förvärvade kunskapen, vilket gör den rationell och oberoende av den rådande sociala normen.

Argumenterande etik söker sedan starten, som en gren av filosofin, kunskap om naturen och människans existens. Han tror att fördomar och falska uppträdanden måste bekämpas.

Vi måste prata om etik i pluralis, eftersom vi lever i en globaliserad värld och beslut är bredare, eftersom inget nuvarande samhälle är stängt och kan behålla sin egen gemensamma etik.

Idag lever vi i ett pluralistiskt samhälle där varje person har sina egna idéer och åsikter. För att uppnå ett rättvisare samhälle måste etiken ingripa och placera sig i det etiska värde som den representerar och som är åtskild från de tankar och doktriner som människor har.

Reglerna i etik bidrar till att skapa ett mer rättvist samhälle genom att söka harmoni mellan människors privata liv och samhällsliv.

När en debatt uppstår, såsom studien med embryonala celler, måste etiken utarbeta ett svar, det kan inte vara ett enkelt ja eller nej, utan snarare att göra en övning av reflektion över faktorer och konsekvenser som ofta finns motsatt.

Etik måste harmonisera de värden som begås, sätta gränser för antaganden som tas upp, vilket tillstånd och vilket syfte studierna söker och på detta sätt kunna utarbeta en diskurs där gränserna som studien som berör oss måste ha höjs .

Leta efter syftet med studien, som kan vara terapeutisk, social, etc. Och på samma sätt villkoren för vetenskaplig rigoritet som måste följas, samt vilka kontroll- och övervakningsförfaranden som måste tillämpas.

referenser

1. HERRSCHER, Roberto. En universell kod för journalistikens etik: Problem, begränsningar och förslag. Journal of Mass Media Ethics, 2002, vol. 17, nr 4, sid. 277-289.
2. ROSTAIN, Tanina. Förlorad etik: Begränsningar av nuvarande tillvägagångssätt till advokatregleringen. Cal. L. Rev., 1997, vol. 71, sid. 1273.
3. WINKLER, Earl R .; COOMBS, Jerrold R. Tillämpad etik: En läsare.
4. VIT, James J. Machiavelli och baren: Etiska begränsningar för att ljuga i förhandlingar. Law & Social Enquiry, 1980, vol. 5, nr 4, sid. 926-938.
5. BEYERSTEIN, kom igen. Funktionerna och begränsningarna för professionella etiska koder.
6. BUTLER, Ian. En etisk kod för socialt arbete och socialvårdsforskning. British Journal of Social Work, 2002, vol. 32, nr 2, sid. 239-248.
7. GUILLEMIN, Marilys; GILLAM, Lynn. Etik, reflexivitet och "etiskt viktiga ögonblick" i forskningen. Kvalitativ utredning, 2004, vol. 10, nr 2, sid. 261-280.