- Dikt i Nahuatl med deras spanska översättning
- 1- Nonantzin - min mamma
- Min mamma
- 2- Ihcuac tlalixpan tlaneci -
- Gryning
- 3- Tochan i Altepetl -
- Vårt hus blommor hölje
- 4- Tochin In Metztic - Kaninen på månen
- Kaninen på månen
- 5-Poem
- Översättning
- 6- Piltototsin - Pajarillo Pajarillo
- Liten fågel liten fågel
- Översättning
- 8-Niuinti -
- jag är full
- 9-Nitlayokoya - Jag är ledsen
- jag är ledsen
- 10- Nikitoa -
- jag frågar
- 12- Xmoquixtili 'a mitl -
- Ta ut den pilen
- 13- Nau ouac - Mitt vatten torkade
- Mitt vatten rann torrt
- referenser
Den poesi i nahuatl kallades "blomma och song" som det betecknas som en dialog mellan själva hjärtat, världen, den gudomliga och människorna. Därför var det mycket viktigt i aztekiska samhällen. Poeter var vanligtvis präster eller prinser vars uppgift det var att överföra den poetiska känslan till folket.
Nahuatl-språket är ett uto-aztekiskt språk som talas av cirka 1,5 miljoner människor i Mexiko. Majoriteten av människorna som talar Nahuatl bor i den centrala regionen i landet.
Nahuatl är ett språk som räddar uttrycksformer som poesi. Därför kan flera uttryck för denna lyriska genre hittas i böcker och texter skrivna på Nahuatl-språket.
Även om poesi i allmänhet överfördes muntligt från en generation till en annan, kan i dag erkännas några poeter som tillskrivs författarskapet till flera dikter i Nahuatl. Några exempel är Tecayehuatzin, Nezahualpiltzin, Yoyontzin och Temilotzin.
Dikt i Nahuatl med deras spanska översättning
1- Nonantzin - min mamma
Nonantzin Nonantzin ihcuac nimiquiz,
motlecuilpan xinechtoca
huan cuac tiaz titlaxcal chihuaz,
ompa nopampa xichoca.
Huan tla acah mitztlah tlaniz:
-Zoapille, tleca tichoca?
xiquilhui xoxouhqui i cuahuitl,
ceilingchcti ica popoca.
Min mamma
Min mamma, när jag dör,
begrava mig bredvid kaminen
och när du går och gör tortillorna där gråter jag.
Och om någon frågade dig:
-Lady, varför gråter du?
säg honom att träet är grönt,
får dig att gråta med röken.
2- Ihcuac tlalixpan tlaneci -
Ihcuac tlalixpan tlaneci
Ihcuac tlalixpan tlaneci,
i mtztli momiquilia,
citlalimeh ixmimiqueh
i ilhuicac moxotlaltia.
Ompa huehca itzintlan tepetl,
popocatoc hoxacaltzin,
ompa yetoc notlahzotzin,
noyolotzin, nocihuatzin.
Gryning
När på jorden det grynar
månen dör,
stjärnorna upphör att ses,
himlen tänds.
Långt borta, vid foten av kullen,
rök kommer ut ur min stuga,
där är min kärlek,
mitt hjärta, min lilla fru (León-Portilla, 2017).
3- Tochan i Altepetl -
Tocahn i Xochitlah,
I i huecauh Mexihco Tenochtitlán;
någon, jekansk,
otechmohual huiquili Ipalnemohuani,
nincacata totlenyouh, tomahuizouh intlatic pac.
Tochan pocayautlan,
nemequimilolli i altepetl
ni i axcan Mexihco Tenochtitlán;
tlahuelilocatiltic tlacahuacayan.
Cuixoc huel tiquehuazqueh nican i cuicatl?
nican otech mohualhuiquili Ipalnemohuani,
nican cacta totlenyouh, tomahuizouh in
tlalticpac.
Vårt hus blommor hölje
Vårt hus, blomsterrabatt,
med solstrålar i staden,
Mexiko Tenochtitlán i forntida tider;
bra, vacker plats,
vår bostad av människor,
livets givare förde oss hit,
här var vår berömmelse,
vår härlighet på jorden.
Vårt hus, smog,
hölje stad,
Mexiko Tenochtitlán nu;
galna plats för buller
Kan vi fortfarande lyfta en låt?
Livgivaren gav oss hit
här var vår berömmelse,
vår härlighet på jorden.
4- Tochin In Metztic - Kaninen på månen
Yohualtotomeh
inchan omanqueh:
cenca quiahuia yohualnepantla.
I ihcuac oyahqueh i tlilmixtli,
yohualtotomeh patlantinemih,
azo quittayah tochin i metztiska.
Nehhuatl-huel oniquimittac
i yohualtotomehihuan
tochin på metztiska.
Kaninen på månen
Nattens fåglar
de stannade hemma;
Det regnade mycket mitt på natten.
När de svarta molnen gick
fåglarna fladdrade,
kanske de såg kaninen på månen.
Jag kunde fundera över
nattens fåglar
och även kaninen på månen.
5-Poem
Ni hual kraschar in
ni hual icnotlamati
zan ca anicnihuan
azo toxochiuh på
¿Ma ni är ninapantiuhcan
på Ximohuayan?
Nihuallaocoya.
Översättning
Här börjar jag gråta
Jag blir ledsen.
Jag är bara en sångare
Träffa mina vänner
kanske med våra blommor
Måste jag klä mig där
finns det de som inte har någon kropp?
Jag blir ledsen.
6- Piltototsin - Pajarillo Pajarillo
Piltototsin, kenke tikuika?
Na nikuika pampa niyolpaki,
na nikuika pampa nochipa tlanes
iuan ta, kenke axtikuika?
Piltototsin, kenke tikuika?
Na nikuika pampa niyoltok,
na nikuika pampa jag älskar nikokojtok,
uan ta, kenke ax tikuika?
Piltototsin, kenke tikuika?
Na nikuika pampa nitlayejyekmati,
na nikuika pampa onkaj tonati
uan ta, kenke axtikuika?
Liten fågel liten fågel
Nimitstlasojtla inon tetlakauilili
ma tlakatl ti tepetlakpayotl miyotl
nech katl tlalelchiualistli nech
neyoliximachilistli se sitlalxonekuili
aikmikini itech nikampa tetonali
Översättning
Jag älskar dig, det är arvet
att din person ger mig. du är
ljusets topp i min existens
och en ineffektiv förvirring i mig
medvetande och ett odödligt vakande
inuti min själ.
8-Niuinti -
Niuinti, nichoka, niknotlamati,
nik mati, nik itoa,
nik ilnamiki:
Ma ka aik nimiki
ma ka aik nipoliui.
I kan ajmikoa,
i kan on tepetiua,
i ma onkan niau …
Ma ka aik nimiki,
ma ka aik nipoliui.
jag är full
Jag är full, jag gråter, jag sörjer
Jag tror, säger jag,
inuti hittar jag det:
Om jag aldrig dog
Om det aldrig försvann
Där det inte finns någon död
där hon är erövrat,
låt mig åka dit …
Om jag aldrig dog
Om det aldrig försvann
9-Nitlayokoya - Jag är ledsen
Nitlayokoya, niknotlamatiya
san, nitepiltsin Nesaualkoyotl
xochitika ni iuan kuikatika
nikimilnamiki tepiluan,
ain oyake,
yejua Tesosomoktsin,
eller yejuan Kuajkuajtsin.
Ok nelin nemoan,
kenonamikan.
Maya nikintoka in intepiluan,
maya nikimonitkili toxochiu!
Ma ik itech nonasi,
yektli yan kuikatl i Tesosomoktsin.
O aik ompoliuis in moteyo,
Nopiltsin, Tesosomoktsin!
Anka sa ni i mokuik a ika
niualchoka,
i san niualiknotlamatiko,
nontiya.
San niualayokoya, niknotlamati.
Ayokik, ayok,
kenmanian,
titechyaitakiu in tlaltipak,
ika nontiya.
jag är ledsen
Jag är ledsen, jag sörjer
Jag, Nezahualcoyotlcon
blommor och sånger,
Jag minns prinserna
de som lämnade
till Tezozomoctzin,
till Cuacuahtzin.
De lever verkligen,
där där det på något sätt finns
Jag önskar att jag kunde följa prinserna
ta med dem våra blommor!
Om jag kunde göra mitt
de vackra sångerna från Tezozomoctzin!
Din kändis kommer aldrig att förgås!
Åh min herre, din Tezozomoctctzin!
Så saknas dina låtar
Jag har kommit till sorg
Jag har bara blivit ledsen
Jag riva
mig isär, jag har blivit ledsen, jag sorgar
du är inte längre här, inte längre,
i regionen där det på något sätt finns,
lämna oss utan bestämmelser på jorden
på grund av detta riva jag mig isär.
10- Nikitoa -
Niqitoa eller Nesaualkoyotl:
Kuix ok neli nemoua i tlaltikpak?
En nochipa tlaltikpak:
san achika ya nikan.
Tel ka chalchiuitl no xamani,
ingen teokuitlatl i tlapani,
inte ketsali posteki.
En nochipa tlaltikpak:
san achika ye nikan.
jag frågar
Jag frågar Nezahualcóyotl:
Bor du verkligen med rötter i jorden?
Inte för evigt på jorden:
bara lite här.
Även om den är gjord av jade bryts den,
även om den är gjord av guld, bryts den,
även om det är quetzal fjäderdräkt tårar det.
Inte för evigt på jorden:
bara lite här (Mexica, 2017).
12- Xmoquixtili 'a mitl -
Momiu yezcuepontiu,
i mitl cuiea 'yeztli'
de älskar xquita 'quen yezuetzi'
maca xcauili 'mayezuetzi',
tlamo yeztlamiz
pampa yehua '
ica yeztli nemi '
uan a yeztli 'monemiliz.
Nyckel "xtichoca"?
uan mixayo '
manocuepa 'yeztli'.
Timotlamitoc
uan moyezio '
ingen 'tlantoc.
Zan xquita 'tonahli'
Uan xquita 'cuacalaqui',
uan quaquiza ',
aman i motonal
uan xcauili 'mitl
maya 'ipan tonahli'
uan maquiyezquixtiti '
pampa i tonahli '
motonal
uan tiquitaz
cuacalaquiz tonahli ',
chichiliuiz chichiliuiz,
uan en chichiltisk tlin tiquitaz,
iyezio 'tonahli'
Uan moztla '
ocee tonahli 'yez.
Ta ut den pilen
Din pil kastar blod,
Se nu blodet dränera från honom, låt inte blodet rinna ut
om inte, kommer blodet att sluta, eftersom hon lever med blod och att blod är ditt liv.
Varför gråter du inte Och dina tårar jag hoppas att de förvandlas till blod.
Du tar slut och blodet tar slut
Gå till solen och se när den går ner och när den visas,
nu är det din dag och låt pilen gå till solen.
Jag hoppas att han drar blod för den här dagen är din dag
och du kommer att se när solen går ner, den kommer att röda och den röda som du kommer att se,
Det kommer att vara solens blod och i morgon blir det en annan dag.
13- Nau ouac - Mitt vatten torkade
Noxaloauac
xocquipia atl,
aman, canon natliz?
kärlek, caznamiquiz
TIayaca quimamati 'ce ameyahli',
Xalitecos xnechihliean!
Canon förenar en atl?
TIamo namiquiz.
Pampa aman naamictinemi '
uan nitlayocoxtinemi '
Zan ipampa an atl,
en teknikmaka tonemiliz,
en aehiPaetli quen ce tezcatl,
kan zan notehua 'ueltimotaz,
ueltiquitaz mixco ',
en Mixco iuan Mixayo '.
De älskar mixayo chachapaca ',
ipan an achlpaetli '
aman xnezi "catleua" mixayo
uan catléua 'achlpactli'.
De älskar ueIticoniz Mixayo ',
en mixayo
tlinpeyahuin ipan moxayae.
Aman xeoni 'mixayo',
pampa an atl tlin tehua '
ticteternotinerni 'ouae,
maau ouae XALlTECO.
Mitt vatten rann torrt
Min sand har torkat upp sitt vatten,
har inte längre vatten
Var ska jag dricka?
Nu kanske jag dör av törst
Om någon känner till någon vår,
män i sandländerna, berätta!
Var finns det vattnet?
Om inte kommer jag att dö av törst.
För nu är jag törstig
och något går sönder: mitt hjärta.
Bara på grund av det vattnet
det vatten som ger oss liv,
det rena vattnet som kristall,
där du kan se dig själv,
du kommer att se ditt ansikte,
det ansiktet med dina tårar.
Nu faller dina tårar upprepade gånger
på det rena vattnet,
nu kan du inte se vad dina tårar är
och vad som är rent vatten.
Nu kan du dricka dina tårar
de tårarna
som glider i ansiktet.
Drick nu dina tårar
för det vattnet som du
du letar efter, det torkade,
ditt vatten torkade, man av sandländerna.
referenser
- Ager, S. (2017). Omniglot. Erhölls från Nahuatl (nāhuatl / nawatlahtolli): omniglot.com
- Brinton, GD (30 april 2004). ANTIDA NAHUATL POETRY. Hämtad från INLEDNING: gutenberg.org
- KATEGORI: POEMER I NAHUATL OCH SPANSKA. (18 juni 2013). Erhölls från Dikt i Nahuatl - Pajarillo: hablemosnahuatl.mx
- León-Portilla, M. (2017). Ursprungsbefolkningar i Mexiko. Erhölls från fyra korta dikter som du bör känna till i Nahuatl ursprungsspråket: communityindigenasenmovimiento.mx
- Mexica. (29 juni 2017). Erhållen från Cantares Mexicanos: mexica.ohui.net.