FINLANDS UTBILDNINGSSYSTEM: STADIER OCH EGENSKAPER - EKONOMIA - 2025

Det finska utbildningssystemets huvudmål är att erbjuda alla medborgare lika möjligheter att få en kvalitetsutbildning. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på lärande snarare än prov eller tentor.

Det finns inga nationella tester för studenter i grundutbildning. Den enda nationella tentamen hålls i slutet av gymnasieutbildningen. Normalt är antagningen till högre utbildning baserad på resultaten av denna tentamen och antagningsproven.

Utbildning i Finland är en av de mest framgångsrika i världen, den har inga undervisningsavgifter och måltiderna subventioneras helt. Den finska strategin för att uppnå jämlikhet och utmärkt utbildning har baserats på uppbyggnaden av ett omfattande skolsystem finansierat med offentliga medel.

En del av strategin har varit att sprida skolnätverket så att eleverna har en skola nära sina hem. Om detta inte är möjligt tillhandahålls gratis transport. Inkluderande specialundervisning i klassrummet och undervisningsinsatser för att minimera låg prestation är också typiska för nordiska utbildningssystem.

En annan av dess mest utmärkta kännetecken är att eleverna inte tvingas läxa efter skoltid, så att de kan spendera tid på att umgås och i fritidsaktiviteter.

Vid en första anblick, om vi ser dess struktur, kan den likna den i alla länder, men det som skiljer det från de andra är dess sätt att bli gravid för eleven och lärarpersonalen.

Vilka utbildningsstadier utgör det finska utbildningssystemet?

Liksom de flesta utbildningssystem består finska enligt utbildningsministeriet (2008) av förskoleutbildning, grundutbildning (grund- och gymnasienivå), gymnasieutbildning (inklusive teknisk utbildning) och tertiären (bildad av universitet och polyteknik).

Obligatorisk utbildning

Barn går in i obligatorisk eller grundläggande utbildning vid en ålder av sju, som varar i nio år, primär täcker sex och sekundär tre.

Under denna period av grundträning kommer barn att träna i olika ämnen som förbereder dem för vidareutbildning.

Till skillnad från andra länder är förskoleutbildning inte obligatorisk, men den är tänkt som en rätt att erbjuda en position i förskolan (International Institute of Approaches to Education, 2007).

Gymnasieutbildning

När de har avslutat grundutbildningen kommer de att fortsätta sin utbildning i gymnasiet.

Detta betraktas som icke-obligatoriskt och är uppdelat i två: det allmänna med en varaktighet på tre år (bestående av en slutlig tentamen) och den yrkesinriktade utbildningen, med en längd på tre år som ger tillgång till ett yrke (OECD, 2003 i International Institute of Approaches to Education, 2007).

Högskoleutbildning

Högskoleutbildning erbjuds vid universitet och högteknologi. Om du vill få tillgång till högskoleutbildning måste du avlägga en examen på gymnasiet eller i grundutbildningarna i yrkesutbildning.

Även om godkänd examen godkänns inträde i högskoleutbildning, kan varje institut använda de tester de behöver för att välja studenter. Slutligen, notera att du kan få både grundutbildning och examen. (OECD, 2003 i International Institute of Approaches to Education, 2007).

Vilka språk talas?

I Finland finns det två officiella språk: finska och svenska. Därför kommer de att vara officerare utbildning och använda båda på alla nivåer i utbildningssystemet.

Nedan som en översikt presenterar vi det finska utbildningssystemets struktur:

Källa: Ministeriet för utbildning, 2008

egenskaper

Vid första anblicken kan det tyckas att det är ett utbildningssystem precis som de andra. Vad gör det då till det mest effektiva och effektiva enligt PISA-rapporten?, (OECD, 2006 i Enkvist, 2010). Här är några av de egenskaper som gör att detta utbildningssystem är tänkt som en av de bästa i världen (Robert, 2007).

Studentorganisation

Här är de framgångsrika kännetecknen för finsk utbildning vad gäller studenter:

1- Studentens betydelse för kunskapsförvärv.

Det finska utbildningssystemet kännetecknas av att förstå att en student som är nöjd i klassrummet och är bekväm med tanke på att de är fria att lära sig i sin egen takt, lättare kommer att lära sig den kunskap de behöver.

2- En välkomnande miljö

Det finska utbildningssystemet förstår att elever måste känna sig hemma när de är i skolan. Det vill säga dess prioritering är att erbjuda kontinuitet mellan de två, och för detta är dess anläggningar betingade för att främja denna känsla.

Arbetsytorna är bekväma, korridorerna är dekorerade med barnverk och till och med dessa färger är varma. Eftersom skolor vanligtvis inte är så stora, känner både läraren och rektor sina elever.

Förhållandet mellan lärare och elever är kännedom och respekt. Lärare är motiverade och försöker hjälpa sina elever att lära sig. De kan också ålägga påföljder som sträcker sig från en halvtimmes avslappning för barnet som har haft ett dåligt beteende till tre månader.

3- Innehåll anpassade till inlärningsrytmen

Liksom i många utbildningssystem är syftet att väcka färdigheter som nyfikenhet hos barn innan de går in i det obligatoriska skedet. Endast på morgonen och på ett attraktivt sätt.

Om ett barn inte går i takt som resten av kamraterna får de möjlighet att lära sig tidigt (6 år) och även med tillstånd från föräldrarna kan de lämna det upp till 8 år i icke-obligatorisk utbildning tills de är redo att lära sig läsa.

Inget barn kan upprepa betyg, eftersom det är förbjudet enligt lag; även om det kan hända exceptionellt. För att undvika detta skapas grupper av barn med denna svårighet och även assistenter skickas till klassen.

Schemat är utformat för att respektera biologiska rytmer. När grundskolan är slut, vid 16 års ålder, är sessionerna 45 minuter långa och blandas med 15-minuters viloperioder där eleverna kan göra vad de vill.

4- Tidig upptäckt av specialpedagogiska behov

Det finska utbildningssystemet kännetecknas av att det har ett system som kan upptäcka störningar eller svårigheter att lära sig. Från en ung ålder i icke-obligatorisk utbildning genomgår studenter olika test för att upptäcka några problem i deras lärande, om några.

Om svaret är ja, går dessa barn i grundskolan i specialklasser med ett förhållande på fem elever och specialiserade lärare i samma centrum som de andra barnen.

I händelse av att det finns mindre problem utförs barnets totala inkludering med alla nödvändiga medel för detta ändamål. Specialiserade lärare finns i alla centra.

5- Ett lämpligt förhållande för lärande

I det obligatoriska stadiet (primär och sekundär) överstiger inte antalet elever per klass 25, även om regeln är att det inte bör vara mer än 20. Till skillnad från andra länder finns det utbildningsassistenter som hjälper huvudläraren båda med material som med elever med särskilda utbildningsbehov.

I gymnasieskolan finns det en rådgivare för 200 studenter. Detta gör att du kan tjäna dem alla effektivt och effektivt. Alla finns i samma centrum och måste besökas minst två gånger per år av varje student.

6- Motiverade studenter

Studenter arbetar vanligtvis i team eller ensamma. Medan lärarpersonalen, som ännu en resurs, ägnar sig åt att motivera dem att delta och hålla sig aktiva i de aktiviteter de utför.

Centrerna sticker ut för att ha hyllor fulla av böcker, liksom projektorer, datorer, TV-apparater … Studenter uppmuntras ständigt att använda allt inom räckhåll för att bygga kunskap.

7- Valfrihet

I Finland kan eleverna välja progressivt och i förhållande till deras mognad. I grundutbildningen, till exempel, det språk du vill lära dig eller valfria eller valfria ämnen.

De kan välja sin utbildning och därmed utveckla sin autonomi och ansvarskänsla för sina studier. Denna breda autonomi som gymnasieelever drar nytta av förbereder dem för vidareutbildning.

8- Bedömningssystem som motiverar

Studenter bedöms inte med antal eller betyg. Vid 9 års ålder är det sant att de går igenom en utvärdering, men det har de egenskaper som tidigare blivit utsatta. Då görs ingen utvärdering förrän 11 ​​år.

Genom att ha frånvaro av utvärderingar som sådan kan varje student därför lära sig i sin egen takt utan spänning. Finland har valt den nyfikenhet som kännetecknar barn så att utvärdering skulle vara ett misstag.

Märkena som sådana visas vid en ålder av 13 år och bibehålls efter användning av betyget 4 till 10. På vissa nivåer finns det tentor var sjätte vecka. Därför styrs utvärderingen genom att utvärdera vad eleven vet, vilket stimulerar och motiverar eleven.

Fakultet

När vi har sett hur Finland hanterar utbildning av sina studenter kommer vi att se nycklarna till lärarnas framgång:

9- Socialt värderat yrke

Trots det faktum att lärarbete är lika betalt som i andra europeiska länder, är läraryrket högt uppskattat av samhället.

Denna respekt uppstår med tanke på vikten som landet ger sin utbildning och känslan av att lärare är experter. Lärare känner att de står till förfogande för barn, så det finns en första motivation.

10- rigoröst urval

Den beaktar både disciplinära och teoretiska kompetenser, men också det begrepp de har om utbildning, som de har bildat om sin handel utöver den kunskap de har om sin barndom.

Klasslärarna måste, förutom att de har erfarenhet som assistenter i tre år, ha ”examen”. När de väl har gjort det är det när de kan dyka upp på den utbildningsfakultet som de väljer. Senare kommer de att klara olika tester och intervjuer.

Lärare specialiserade i ett ämne måste ha en magisterexamen i en disciplin och studiepedagogik under ett eller två år. För att gå in på universitetet måste de klara samma tester som de tidigare.

När de redan har examen måste de hitta ett jobb och för detta ansvarar kommunerna för rekryteringen tillsammans med centren. Både direktörerna och de berörda utskotten kan påverka beslutet utifrån deras projekt och behov.

11- Kvalitetsmaterial för undervisning

Lärare har till sitt förfogande ett antal material som är klara att använda i sina klassrum. Till skillnad från andra länder är klasserna bekväma och stora utrustade med multimediematerial.

12- Frihet att undervisa

Finska lärare har verklig pedagogisk frihet och självständighet att undervisa. Därför är de motiverade i sin dagliga dag.

13- Förhållande till universitet

Lärarpersonalen är förknippad med universitetet, eftersom de deltar i utbildningen av de studenter som utbildas som lärare och till och med ingriper på universitetet vid behov.

14- Kontinuerlig återvinning

Lärare utbildas regelbundet för att ge en utbildning av hög kvalitet till sina elever i skolorna. Denna utbildning kan frivilligt eller föreslås av centrets direktörer genom dialog.

Dessutom genomför staten utbildningsprogram inom områden som är nödvändiga eller av stor betydelse.

Professionals kan också begära finansiering för att förbättra sin utbildning. Från vad som har sagts ovan förstås lärare som en viktig del av utbildningen, därför ges särskild vikt vid deras utbildning (Ministry of Education and Culture, 2013).

referenser

1. Robert, P. (2007). Utbildning i Finland: Hemligheterna till fantastisk framgång. Översättning av Manuel Valdivia.
2. Giménez Gracia, F. (2009). Finlands utbildningsskog. Några nycklar till Finlands framgång i PISA. Anteckningsböcker för politisk tanke, 23.
3. Enkvist, I. (2010). Finsk utbildningssucces. Drönare. Revista de pedagogía, 62 (3), 49-67.
4. Ministeriet för utbildning och kultur. (2013). Finsk utbildning i syntes. Ministeriet för utbildning och kultur.
5. Undervisningsministeriet. (2008). Utbildning och vetenskap i Finland. Helsingfors universitet.
6. International Institute of Approach to Education. (2007) Lärare som grund för ett bra utbildningssystem. Beskrivning av lärarutbildning och karriär i Finland.