40 ORD I KICHWA: URSPRUNG OCH SPRÅKLIGHET - KULTURORDFÖRRÅD - 2025

Jag lämnar en lista med ord i Kichwa eller Quichua, ett språk vars ursprung ligger i Centralamerika i Sydamerika, känt som språket anpassat för kommunikation mellan Tahuantinsuyan-befolkningen. Kichwano påstås ha bevisade länkar med andra språkfamiljer.

Kichwa eller Quichua talas för närvarande av cirka 7 miljoner människor från Peru, Ecuador, Colombia och Bolivia. Kichwa-befolkningen består av sexton människor i Andesbergen, Kichwasu är det officiella språket, det sägs att det har överlevt över tid. Dessa språk används bland invånarna beroende på ålder, geografiskt område och period.

Du kanske också är intresserad av dessa ord i Nahuatl.

Ord i Kichwa-språket

1- Mmashi: vän

2- Kawsay: hem

3- Sumak: trevligt

4- Tuta: natt

5- wawa: barn

6- Wata: år

7- Kari: man

8- Warmi: kvinna

9- Kayakaman: ses i morgon!

10- Puncha: dag

11- Kikin: du

12- Mashna: Hur mycket?

13- Nuka: Jag

14- Mikuna: mat

15- Ilakta: stad

16- Maypi: Var?

17- Inti: Sun

18- Ärmhål: blomma

19- Kaspi: stick

20- Huasi: hus

21- Pungu: dörr

22- Billa: stad

23- Mashi: partner

24- Sara: majs

25- Cucha: sjö

26 - Alpa: jorden

27- Hallu: tunga

28- Chiri: kall

29- Llachapa: kläder

30- Pirka: vägg

31- Manay: sjukdom

32- Shungu: hjärta

33- Tullu: ben

34- Lulum: ägg

35- Hujaltu: eukalyptus

36- Jirro: järn

37- Kunug: het

38- Alku: hund

39- Misi: katt

40- Micha: lätt

Kichwa-språkets historia

Berättelsen berättar att Fray Domingo de Santo Tomás under sitt uppdrag i Peru lärde sig Runesinispråket att kommunicera i sin evangelisering med infödda i den centrala regionen, känd som Qichwa, på grund av dess höjd och varma klimat och sedan predika på sitt eget språk.

I sina relationer med de infödda insåg han att när de frågade namnet på deras språk, svarade de qichwa och inte runasini, vilket resulterade i senare i hans publikationer som bekräftade att detta var det allmänna språket i Peru, antogs tills våra dagar.

Detta Kichwa-språk har i sin morfologi ett regelbundet ursprung som ger upphov till bildandet av opublicerade ord, icke-användning av artiklar, konjunktioner och icke-åtskillnad mellan språkliga genrer.

Dess rikedom ligger i mångfalden av dialekten, det vill säga i samhällena finns det ord som är unika och med olika intonation, vilket gör att den kan relateras till något på olika sätt.

Närvarande

Detta språk talas fortsättningsvis i länder som Peru, Bolivia, norra Chile, norra Argentina, Colombia och Ecuador. Dessutom har användningen spridit sig i USA och Spanien tack vare det stora antalet migranter. Det anses vara ett av de viktigaste språken i Sydamerika på grund av att det används i mer än 7 miljoner invånare.

Detta har sitt ursprung i interkulturell tvåspråkig utbildning i de nämnda länderna. I det akademiska utrymmet upptar detta språk stora områden i alternativa och interkulturella universitet, vilket har bidragit till konsolideringen och utvecklingen av detta språk.

Detta språk varierar beroende på regionen där det talas, det har till exempel inte vokalerna eo, alfabetet har 15 konsonanter och 3 vokaler. Det är känt som ett bindande språk för föreningen av flera ord, det vill säga föreningen av flera begrepp i ett ord.

Det faktum att den nya utbildningen i inhemska språk anser att den äger rum i jordbruks-, hantverks- eller mötesplatser, ansågs vara en stor prestation i utvecklingen av kulturell identitet, baserat på användningen av det inhemska språket, spanska och praktiken av värden.

Det finns akademiska centra som Simón Bolívar Andean University och universitetsgrupper, som bland deras läroplaner inkluderar studiet av Kichwa-språket och kulturen, som ett sätt att skapa medvetenhet i befolkningen, vilket resulterade i att vissa ursprungsbefolkningar från det nya generationer är intresserade av att rädda sitt originalspråk.

Skrivet språk

Beträffande skriftlig produktion, mellan 1960 och 1970, stod olika forskare fram, såsom Fray Domingo de Santo Tomás och Luis Enrique López, bland andra, som djupt in i detta språk och gjorde olika publikationer, vilket hjälpte till att avancera vid interkulturella universitet.

För närvarande har bibliografier skrivna i Kichwa, såsom ordböcker, berättelser, sånger och moduler för att enkelt lära sig detta språk.

Tack vare implementeringen av interkulturell tvåspråkig utbildning har elever från den första till den sjunde nivån läroböcker på Kichwa-språket i sin helhet.

I den politiska aspekten är Kichwa-språket den viktigaste kommunikationslänken mellan de olika organiserade grupperna och invånarna i städerna för att uppnå analytiskt och reflekterande deltagande i olika ämnen av kollektivt intresse.

Traditioner och organisation

I religiösa frågor upprätthåller ursprungsbefolkningen det heliga uppdraget av naturen och tar hand om träd, stenar, berg och sjöar. I bergen är det vanligt att hitta altare gjorda med stenar på sidan av vägen, kallad "apachitas", och det är mycket vanligt bland deras övertygelser att dyrka den gudomlighet som kallas Jatum Pacha Kamak.

De viktigaste Kichwa-arbetena sticker ut i ritualer, festivaler, konst, medicin, husbyggnad, mat och dryck; många av dem uppskattar hans kunskap inom traditionell medicin och användningen av medicinalväxter, styrd av en shaman.

När det gäller intern och extern kommunikation mellan samhällen upprätthålls deras egna former, bland vilka vi finner churo att hålla möten mellan grannarna. Som en nyfikenhet, för att visa sina människors styrka använder de ropet “shukshunkulla”.

Inom hälsan finns det en tro bland inhemska människor att onda kommer när harmonin mellan människor och saker skapade av Gud bryts. De litar på att "pacha mamma" gör en rening och tar alla ont.

De hävdar att offentliga hälsovårdstjänster förbättras om det finns bättre mat, dricksvatten, traditionell medicin upprätthålls eller hälsocentraler byggs, bland andra.

Husen behåller sitt inflytande när det gäller design och tillverkning, men deras intresse för att bevara de ursprungliga byggstilarna och materialen har minskat, istället bygger de sina hus med betong som består av blandning av cement, sand, grus och vatten, underhåll de traditionella funktionerna i det inre utrymmet.

Inom ramen för ekologisk medvetenhet behåller Kichwas sin tro på att utnyttja naturresurser. De använder sin egen teknik för att undvika erosion, naturliga gödselmedel och grödor.

Slutligen är Kichwa-språket en del av den peruanska kulturen och genom det överförs modeller i termer av kultur, övertygelser och levnadssätt.

Man tror att denna dialekt inte bara borde undervisas i skolor utan tvärtom, de aktuella kraven består i att få den peruanska regeringen att anstränga sig för att bevara den.

referenser

1. Almeida, N. (2005) Ursprunglig autonomi: inför nationalstaten och neoliberal globalisering. Abya-Yala-utgåvor. Quito.
2. Cobo, M. (2016) Låt oss förstå Kichwa. Återställd från: eltelegrafo.com.
3. Wikipedia Collaborators (2017) Quechuas-språk. Återställd från: es.wikipedia.org.
4. Fernández, S. (2005) Språklig identitet på urbefolkningarna i Andesregionen. Abya-Yala-utgåvor. Quito.
5. Kichwa Dictionary (2014) Kichwa. Återställd från: kichwas.com.