- Egenskaper för att förstå pre-columbiansk litteratur
- 1- Uppfattning av att skriva
- 2- Efterföljande registrering
- 3- Påverkan av religion
- 4 - Krigets roll
- 5- Registrering av astronomiska och astrologiska resultat
- 6- Brist på kända verk
- 7- Närvaron av poesi
- 8- Användning av mnemonics
- referenser
De egenskaper förcolumbiska litteratur är alla de element som har personifierade konsten att bokstäverna i Amerika före ankomsten av den spanska.
Förkolumbiansk eller mesoamerikansk litteratur går tillbaka till de äldsta formerna av tidigt skrivande i den mesoamerikanska regionen, med anor från mitten av det första årtusendet f.Kr.
Många av de pre-columbianska kulturerna i Mesoamerica är kända för att ha varit litterära samhällen och producerat olika skrivsystem med varierande grad av komplexitet och integritet. Mesoamerikanska skrivsystem uppstod oberoende av andra skrivsystem i världen.
Litteraturen och texterna skapade av inhemska mesoamerikaner är de tidigaste kända av Amerika av två skäl.
Först, det faktum att de infödda befolkningarna i Mesoamerica var de första som kom i intensiv kontakt med européerna, vilket säkerställde att många prover av mesoamerikansk litteratur har dokumenterats.
För det andra, den långa traditionen av förkolumbiansk skrift som utan tvekan bidrog till att det spanska latinska alfabetet godtogs av infödda Mesoamerikaner och skapade många litterära verk skrivna under de första århundradena efter den spanska erövringen av Mexiko.
Tre huvudteman i den pre-columbianska litteraturen kan identifieras:
- Religion, tid och astronomi: Mesoamerikanska civilisationer delade ett intresse för att spåra tiden genom att observera himmelkroppar och utföra religiösa ritualer. Särskilt verklig pre-columbiansk litteratur, som Maya och Aztec codices, behandlar kalendrisk och astronomisk information, samt ritualer relaterade till tidens gång.
- Historia, makt och arv: En annan stor del av den pre-columbianska litteraturen är huggen i monumentala strukturer som stela, altare och tempel. Denna typ av litteratur dokumenterar vanligtvis makt och arv, ihåg segrar, anslutning till regeringen, dedikationer av monument eller äktenskap mellan kungliga släkter.
- Mytiska och fiktiva genrer: Den mytiska och berättande litteraturen i Mesoamerica är huvudsakligen närvarande i efter-erövringsversioner, men ofta baserad på muntliga eller bildliga traditioner.
Även om litteraturbegreppet kom från den amerikanska kontinentens koloniserande makter, finns det för närvarande verk som kan förstås som en del av en uppsättning som skulle vara förkolumbiansk litteratur.
Många betraktar klassificeringen av pre-columbiansk litteratur som generalist, eftersom många av de inhemska kulturerna var handskrivna, medan andra upprätthöll ett skrivsystem med hjälp av logogram.
Mer generellt är inhemska kulturer mycket olika från varandra och även om de har gemensamma egenskaper, kan skillnader separera dem och få dem att kollidera oförsonligt.
Andra förstår emellertid som en historisk nödvändighet att gruppera pre-columbianska kulturer och deras konstnärliga skapelser i en definition, inom vilken litteratur är.
Egenskaper för att förstå pre-columbiansk litteratur
1- Uppfattning av att skriva
Idag skrivs de flesta språk (inklusive inhemska språk) med ett alfabet och tilldelar ljud till var och en av bokstäverna.
Tilldelningen av ett alfabet till inhemska språk är nyligen. I pre-columbianska tider hade civilisationer som Maya emellertid ett brett skrivningssystem, bildat av logogram genom en kursplan som de reflekterade på väggarna.
Inka, för sin del, hade inte ett liknande system. Även om det inte finns någon konsensus, anser forskarna att det sätt på vilket de lämnade en post var genom quipu, som var en serie små strängar med vilka mer än åtta miljoner kombinationer kunde erhållas.
2- Efterföljande registrering
De uppgifter som vi känner idag och som studeras som verk i förkolumbiansk litteratur erhölls tack vare senare uppgifter som huvudsakligen gjordes av präster och medlemmar i den katolska kyrkan.
De flesta av dessa präster arbetade med indianer som agerade som översättare. I fallet med Popol Vuh transkriberades det till exempel av Fray Francisco Jiménez på sjuttonhundratalet.
Emellertid skrivs Maya-kodorna ursprungligen av dem, eftersom de redan hade upptäckt papperet.
Forskarnas arbete i detta fall har varit att bestämma innebörden av deras innehåll.
3- Påverkan av religion
De flesta av de transkriberade texterna som idag står som den mest berömda förkolumbianska litteraturen berättar om religiösa berättelser, med betoning på inhemska gudar och skapande legender om världen och män.
Det magiska och andliga har stort inflytande på denna litteratur.
4 - Krigets roll
Fysisk styrka var en annan av de egenskaper som förmedlade livet för pre-columbianska kulturer.
Män i dessa civilisationer brukade kriga, vilket ofta berodde på problem som uppstod mellan olika grupper eller till och med interna.
Några av de pre-columbianska litterära verken visar historier om krigare, erövringar och militära segrar för att upphöja arbetet som utförs av trupperna.
5- Registrering av astronomiska och astrologiska resultat
Pre-columbianska civilisationer hade stor kunskap om stjärnorna och deras inflytande på jorden, särskilt i förhållande till jordbruk och havet.
På detta sätt utvecklade de mån- och solkalendrar och skapade klockor och olika mekanismer för att mäta tiden.
Dessa typer av slutsatser registrerades också i verk som senare skrivits av de infödda eller senare transkriberades av kolonisatörerna.
6- Brist på kända verk
I första hand beslutade olika inhemska grupper att dölja sina verk från de spanska kolonisatörerna och förlorade således en stor del av det kulturarv som registrerades vid den tiden.
Emellertid åkte de geistliga uppgiften att fullständigt undersöka ursprungsbefolkningen, så inhemska folks tro och erfarenheter började snabbt upprättas, utan att detta exakt antydde skapandet av ett litterärt verk.
Problemet uppstod när de infödda infördes evangelisering och katekisering. Kristendomen på aboriginerna förhindrade tron från att upprätthållas.
Då generationerna dog minskade all det potentiella litterära innehållet till några kopior som vanligtvis identifierar de kulturer som de tillhör och som idag bevaras med misstänksamhet.
7- Närvaron av poesi
Inom förkolumbiansk litteratur bröt poesi ut med stor kraft. Uppgifterna är mycket knappa eftersom det var information som överfördes genom muntlig tradition, men med tiden kunde de sammanställas.
En av civilisationerna med den mest poetiska traditionen var Inka. Förkolumbiansk poesi upphöjde de olika pelarna som stödde de olika inhemska civilisationerna.
Många dikter ägnades åt krigare, gudar, årstider, bland många andra skäl. De kunde grupperas i form av låtar som ska sjungas till gudarna.
I mindre utsträckning fanns det personliga reflektioner och analys av den inre varelsen. Poesi manifesterades offentligt, antingen i form av en sång eller deklamation i olika handlingar där det inhemska samhället levde.
8- Användning av mnemonics
När det finns mänskliga sociala grupper som inte har utvecklat förmågan att översätta sina idéer till något omärkligt som inte kräver ständig erinring, används ofta mnemonik som ett sätt att få dem att hålla kvar över tiden.
Mnemonik är memoreringstekniker baserade på föreningen mellan olika mentala idéer.
När det gäller ursprungsbefolkningar, särskilt de som tillhör icke-grafiska människor, institutionaliserades användningen av dessa tekniker, varför de brukade skapa strukturer som rimmade eller var lätt att komma ihåg. Han hade ett stort inflytande på poesiens hållbarhet.
referenser
- Asturias, M. (2008). Pre-columbiansk poesi. Caracas: Redaktionsstiftelsen Hunden och grodan.
- DonQuijote (nd). Förkolumbiansk litteratur: Popol Vuh. Don Quixote . Återställs från donquijote.org.
- Redaktör Santillana (2008). Språk och kommunikation 1. Caracas: Redaktion Santillana.
- Redaktör Santillana (2008). Språk och kommunikation 2. Caracas: Redaktion Santillana.
- net (sf). Förkolumbiansk litteratur och dess historiska sammanhang. Escolares.net. Återställdes från escolar.net.
- Peña, R. och Yépez, L. (2006). Språk och litteratur. Caracas: skoldistributör.
- Yépez, A. (2011). Universell historia. Caracas: Larense.