Huichol är ett språk som används av indianstammen känd som Huichol, som bor söder om Sierra Madre de México. Huichol-språket tillhör den uto-aztekiska språkfamiljen till vilken Nahualt-språket också tillhör.
Huichol ligger nära Cora-språket, som har studerats i stort. Begreppet Huichol är den spanska tolkningen av språkens namn, men stammen kallar deras språk Tewi Niukiyari som betyder "folkets ord."
Hantverkskvinnor från Huichol-stammen.
Lista med Huichol-ord och deras betydelse på spanska
För närvarande finns det flera publikationer som presenterar definitionen av olika ord från Huichol till andra språk, inklusive spanska.
Några Huichol-ord och motsvarande på spanska är:
Cacaríya: Söt
Cacúni: Box, Låda
Canári: gitarr
Canarivíya: Spela gitarr
Canúva: Båt
Huva: kaffe
Caríma, Nasaníme: Stark
Cimíya, Xitéra: Cut
Cina: make
Cixáiya: Uppvärmning vid elden
Ciyé: Träd
Cuaimuxári: Skum
Cuaiyá: Ät
Cuitáxi: Correa
Cuxéya: Messenger
Cuyá: Revolution, krig
Cuyéicame: främling, främling
Háca: Hunger
Hacamíya: Var hungrig
Hacuíeca: Gud som bor i havet, som gör att jorden sönderfaller i vattentiden.
Hai: Vad? Vad?
Haiyá: Svullnad, svullnad
Haniiya: Ta med vatten
Hapániya: Dra saker
Haravéri: Trädgård, fruktträdgård
Haruánari: Slät, halt
Hása: Axe
Hasí, ´imiari: Seed
Hásua, hásuácua: På en annan dag, aldrig
Hasúcari: socker
Hatáimari: Tvätta ansiktet
Háxu: Mud
Det finns: Ange
Hepáina: Liknar honom, som honom
Hiavíya, hiavárica, niuqui, xasíca: Prata
Hiricá: Spara
Hiváta: Festsådd , den sista av den årliga cykeln, som firas i juni
Hivári: Skrik
Hiveríca: Ledsen , ledsen
Hucá, Huriepa, Yuriépa: Mage
Huiyá: Ligga ner
Jag flydde: sätt
Máca: Ceremoniella föremål
Mairicá: Börja
Maiveríca: Skada
Mamma: Arm
Maráica: Aura
Maríca: Att vara
Marima: Se upp
Matéicari: Lägg handen
Matíari: Från början
Maveriya: Inte har
Máxa cuaxí: Gud som bor i öst
Maiquiriya, miquieriya, Miriya: Ge
Méripai: Tidigare före
Miqui mu'úya: Skull
Naisáta: På båda sidor
Nanáiya, ´inánai: Köp
Naquiya: Hitta, passa, gilla
Naxí: Kalk, aska
Néma: Lever
Niyé: Son, dotter
Núiya, ´aríca, ´axíya: Ankomst
Pa: Bröd
Parevíya: Hjälp
Pasica, Pasiyarica: Change
Píya: Ta bort
Quéiya: Tugga, tugga, bita, sveda
Quemári: Väl ordnade
Quemarica: Belysning
Quesínari: Gå till fots
Queyá: Sätt, sätt, lyft, stopp, steg
Qu: Hemma
Quiyá: Bygg ett hus
Siiríya: Bitter
Táca: Boll, frukt
Tácai: Igår
Tai: Fire
Taiyá: Bränna
Tasíu: Kanin
Taxáriya: Gul
Te: Hail
Temavíerica: Glad, glädje
Teni, teta: mun
Tepia: Iron, Tool
Teuquíya: Kyrkogården
Tévi: Människor
Tixáiti: Något
Tíya: Stäng av
Tuaxpiya: Hunt
Tupiríya: ört
Tutu: Blomma
Ko: Hen
Vacáxi: Ko
Vauríya, ´ívaurie: Sök
Véiya: Hit, hit
Vevíya: Fabricate
Vieríca: Ta hissen
Vitéya: hugga med en yxa
Viyéri: Regn, regn
Xási: Papperskorgen
Xeiriya: Samla många saker eller människor
Xéri: förkylning
Xevi: En
Xiqué: För lite sedan
Xité: Claw
Xiri: Het, het
Xiriqui: Litet ceremonihus
Xuavárica: Err
Xuráve: Star
Yeiya: Gå
Yuavíme: Blå
´écá: Luft
'Esá: Grain
'Esi: Ful
´esíca: laga mat, laga mat
'Icú: Maiz
´iquáxi: frukt
´Isiquína: Hörn
´isári: buljong
´isárica: Stickat
´ivá: Bror, syster
´ivári: Skägg
´varic: Win
´íviya: Plantera en trädgård
´ixumári: Täck med lera
´iya: fru
´úha: Caña
´úna: Salt
´utá: Säng
´uxipíya: Rest.
referenser
- Grimes B. Grimes J. Semantiska distinktioner i Huichol (Uto-Aztecan). Antropolog, källa amerikan. 2017; 64 (1): 104–114.
- Grimes J. (1954). Huichol-Spanish and Spanish-Huichol Dictionary. Summer Institute of Linguistics.
- Grimes J. Huichol Syntax. Institut / eller Perception Research. 1964; 11 (1945): 316–318.
- John B. Huichol-fonem. University of Chicago. 2017; 11 (1): 31–35.
- Townsend, G. (1954). Huichol-Castilian, Castilian-Huichol ordförråd.