Den Quechua var lingua franca av Inkariket, som senare fortsatte att expandera när det språket i kristnandet under kolonialtiden. Spridningen av Quechua-språket har lett till att nästan alla originalspråk i Andesregionen försvann.
Quechua är faktiskt en term som omfattar flera språk. Det representerar 17 olika framväxande beståndsdelar, språk som har varierat från 3 till 5 århundraden. Den språkliga enheten i Quechua är jämförbar med det språkliga komplexet av romantik.
De spanska nybyggarna, som anlände till Peru 1531 med Francisco Pizarro (1478-1541), var de första som designade ett ortografiskt system för att skriva Quechua.
För detta ändamål använde de det spanska alfabetet så mycket som möjligt för att återge språkets ljud. För de ljud som inte liknade spanska utsåg författarna dem dock regler och symboler.
Hittills finns det inget riktigt avtal om stavning och det finns inget allmänt accepterat alfabet för detta språk. För närvarande är Quechua det språk som mest talas av de inhemska samhällena som överlever i Latinamerika.
Sex till tio miljoner människor i Andesområdet, från södra Colombia genom Ecuador, Peru och Bolivia till nordvästra Argentina och norra Chile, använder Quechua som sitt vanliga språk.
Quechua egenskaper
Quechua är ett extremt agglutinerande språk, det vill säga genom att lägga till infixer och suffix till ett ord eller dess rot skapas ett nytt ord.
- Infixer, som huvudsakligen används med verb, ger nyanser eller ändringar i betydelsen av det ursprungliga ordet.
- Suffix används främst för att konjugera verb med andra delar av meningen.
Ett Quechua-ord kan förmedla en tanke som kräver att en eller flera fraser uttrycks på ett annat språk. Till exempel:
- Aparichimpullawaychehña!: Vänligen ta med det omedelbart (adresserar mer än en person).
- Chimpachinakuy: att indikera att personen måste passera till andra sidan av bäcken och att han kommer att få hjälp av handen från motivet som förblir bakom. När han befinner sig på andra sidan strömmen måste personen hjälpa individen som ursprungligen samarbetade med honom.
Lista med ord och uttryck i Quechua
1- ní
Säg (beställ).
2- Achkur
Plocka upp med båda händerna.
3- Achachakíkan
Det värmer upp, det solar sig själv.
4- Achachán / achachékun
Är het!
5- Achachankíku
Du har feber?
6- Achachánku
Är het?
7- Achacháptin junáqcho
När det är varmt under dagen.
8- Achacháq yáku
Varmt vatten.
9- Achacháq / chacháq
Varm.
10- Achachár
Värma upp, sola.
11- Achachatzíkun
Är du het eller feber?
12- Álli wíyaqoq
Person som lyssnar bra, som lyder.
13- Állina kaptínnam
När han / hon har återhämtat sig.
14- Allitukúr
Låtsas, låtsas, försök att vara bra.
15- Allpatár
Täcka dig själv eller bli smutsig med smuts eller damm.
16- Amp
Natt, mörk, solnedgång.
17- Amur
Ha och hålla något i munnen.
18- Ballíku
Vilda havre.
19- Búnyar
Att överflöd.
20- Chakar
Öppna marken med ett odlingsinstrument för att så.
21- haki
Fot.
22- Chakwan
Gammal kvinna.
23- Chanin
Pris, kostnad.
24- Cháqru
Ojämn, ojämn.
25 - Chawar
Var rå, okokt.
26- Chírimpu
Torkat vete, kokt.
27- Chíwi
Monterade shorts prydda med knappar.
28- Cho
Suffix som används för ämnet. Betydelse: i, mellan.
29- Chúrar
Sätt, placera, spara.
30- Chútu
Vulgar, oförskämd.
31- Éka
Hur mycket?
32- Ellukar
Samla, samla, krympa, rynka.
33- Épa
Mycket, helt, nog.
34- Ewayá
Vi går (vi går).
35- Gatéra / Gatéru
Återförsäljare, produkthandlare.
36- Gaterutáchi rántikushun jarantzikta
Vi kommer att sälja vårt majs till återförsäljaren.
37- Ichik
Liten, liten.
38- Ichikáchan
Arrogant hållning.
39- Íkar
Hacka, skär i små bitar.
40- Illa
Ljus.
41- Imanó
Hur? Hur?
42- Ímaq
Till vad? För vad?
43- Ishki
Jag faller.
44 - Ishpé
Urin.
45- Jácha / yúra
Vild skog, bergbuske, dödar.
46- Khakan
Han gäspar, andas ut.
47- Jakan
Svullna, inflammerade, irriterade.
48- Jáku
Liten filt för att bära ett barn på baksidan
49- Jampi
Medicinsk örtdrink, botemedel, medicin.
50- Jána
Kläder, kläder, kostym (för män).
51- Jaúka
Alltid, fortfarande.
52- Jírpur
Låt en patient dricka vätska eller medicin.
53- Juchu
Kollaps, kollaps, glid.
54- Chéqlla
Grön färg.
55- Chéqlli / tzéqllir
Plantering, grodd.
56- Chéqllitzir / tzéqllitzir
Gör groddar.
57- Chéqñar
Justera, säkra, binda väl med rem, rep, tråd.
58- Chéqsa / tzéqtzi
Fladdermus.
59- Chewréqsa / chiwréqsa / árash píshqo
Rödaktig grå fågel.
60- Chícharru
Fläsksvål.
61- Chíchi
Tit, bröst, bröst
62- Chichínmi
Hon ammar
63- Chichipa púntan
Nippel
64- Chíchu wármim tékan
En gravid kvinna sitter
65- Chíki
Hat, ogillar, självisk.
66- Chíksa / tíksha / tíkshi
Kittla.
67- Chíku / káncha
Fjäderfägård.
68- Chikuti
Piska.
69- Chíla
Pumpa.
70 - Chila träffar
Skallig.
71 - Knep
Det lyser, det lyser.
72- Chípi / Chípsa
Kyckling, brud.
73- Chípshir / típshir
Nyp, stick.
74- Chípyan / tzípyan
Han / hon städar, organiserar, städar upp.
75- Chipyaq
Klart vatten.
76- Chíqeq
Fiende.
77 - Chípara
Dugga.
78- Chiwa
Get eller get.
79- Chónta
Hjärta eller mogen stam av svart handflata.
80- Chóqa
Hosta
81- Chúñu
Mycket fint majs eller potatismjöl.
82- Chúnyan / tzúnyan
Tom, ensam, oupptagen.
83- Chúrakar
Besvämning, inte kunna andas.
84- Chúran
Hon sätter platser.
85- Chúrana
Hylla, skåp.
86- Chúrar
Sätt, placera, spara.
87- Chúrkar / Chúrkur
Sätt potten på spisen.
88- Chúseqyan
Intermittent och flyktig stickande smärta.
89- Chuseqyár
Känner intermittent och flyktig smärta.
90- Chúsku
fyra
91- Chuspikúana
Flugorna.
92- Chusushqa
Växt utan optimal utveckling.
93- Chusuyár
Banta.
94- Ektirisya
Hepatit.
95- Ellukí / pallakí
Skörda.
96- Élluyan papakúnatam
De skördar potatisen.
97- Épallan pápakuna
Det finns tillräckligt med potatis.
98 - Eparkí
Sätt eller lägg till.
99- Eqinkíkun
Du ska springa?
100-eran
Plats där säden tröskas.
101- Erayan ewanámpaq
Han / hon är angelägen om att gå.
102 - Esqi
pus
103- Esqin
Är smittad
104- Étza
Kött
105 - Ewakashqa
Utmattad, trött, uppgivet.
106- Ewakullánam júk markakúnapa
Jag åker till andra platser.
107- Winus diyas!
God morgon
108 - Winas tardis!
God eftermiddag (till 6 eller tills mörkt)
109- Winas nuchis!
God natt (från klockan 6 eller efter mörker)
110- Imaynalla (tah) kasanki?
Hur mår du?
111- Alli (lia) npuni. Qanri?
Mycket bra. Och du?
112- Ñoqapas aIIi (IIa) n
jag mår också bra
113- Mana alÌi (IIa) npunichu
Inte bra
114- Anchata phutikuni
Så ledsen
115- Anchata kusikuni rehsisuspa (och)
Trevligt att träffas
116- Ima (n) sutiyki?
Vad heter du?
117- Imatah Kanki?
Vad gör du?
118- Pi (tah) chay wayna?
Vem är han?
119- Maymanta (n) katiki?
Var kommer du ifrån?
120- Uh ratukama
Ses snart.
121 - adjö!
Hejdå.
122- Ima Kaypata Sutin?
Hur kallas detta?
123- ¿Wawasniyoh kankichu?
Ha barn?
124 - Hayk'a wawayoh kanki?
Hur många barn har du?
125- Imatam ruakunki?
Vad är ditt jobb?
126- (H) allp'a llank'ahchu kanki?
Är du jordbrukare?
127- Mana yachanichu maypi kasan
Jag vet inte var han är.
128- Yanapasuyta atinichu?
Jag kan hjälpa?
129- Ninariyta yanapasuyta atinichu?
Kan jag hjälpa dig att tända elden?
130- Pichari yanapawayta atin?
Kan någon hjälpa mig?
131 - Hay'an llasan?
Hur mycket väger det?
132- Ima uraña (tah)?
Vad är klockan?
133- Chunka ura (s) ta paqarinmanta hamuni
Jag kommer klockan 10 på morgonen.
134- Q'aya simanata ripusah
Jag går nästa vecka.
135- Sinchita paramusan
Det regnar hårt.
136- Qhonqhonnimusanchu?
Var det åska?
137 - Anchata chirimusan
Det är väldigt kallt.
138- Waranqa
Tusen
139- Payqa, vän
Han är min vän.
140- Payqa, ñoqahapta vän
Hon är min vän.
141- Payqa, ñoqahpata sispa aylluy
Han är släkt med min man.
142- Payqa, sispawawqey
Han är min kusin.
143- Awgustu ñawpahdiyapi humani
Jag kommer den första augusti.
144- Dus tusen dis watapi hamusah
Jag kommer 2010.
145 - Chihchi
Hagel.
146 - Rit'i
Snö.
147- Phuyu
Moln.
148- Illari
Klar himmel.
149- K'uychi
Regnbåge
150- Rupha
Bränna.
151- Kuchu / K'utu
Skära.
152- Wayk'u / Yanu
Laga mat.
153 - T'impu
Koka upp.
154- Kanka
Rostat bröd.
155 - Thehtichi
Fritera.
156- Puñu-y
Sova.
157 - Apu
Ägare, chef.
158 - Apuchaw
Söndag.
159 - Aqo
Sand.
160 - Aqha
Purpurfärgad majslut.
161- Ari
Ja.
162- Armakuy
Tar en dusch.
163- Arus
Ris.
164 - Assiriy
Leende.
165 - Asiy
Skratt.
166- Åsna
Dålig lukt.
167 - Astah
Person som transporterar.
168 - Atichaw
Tisdag.
169 - Aya
Lik.
170- Ayllu
Familj.
171 - Aymuray
Skörda.
172- Manchari
Rädsla-
173- Ñawpa
Gammal man.
174 - Chanta
Efter.
175- Pas, -pis
Fastän.
176- Khuska
Längs.
referenser
- Fishman, J. (2005). Kan hotade språk sparas? Clevedon, Multilingual Matters Ltd.
- Grenoble, L. och Whaley, L. (1998). Utrotningshotade språk: Språkförlust och gemenskapens svar. Cambridge, Cambridge University Press.
- Hornberger, N. (1997). Ursprungliga litteraturer i Amerika. Berlin, Mouton de Gruyter.
- Mosquera, M. (2012). Quechua de Huarás, på spanska och engelska: Ordlista. Bloomongton, Xlibris Corporation.
- Noble, J. och Lacasa, J. (2007). Introduktion till Quechua: Andes språk. Indianapolis, Dog Ear Publishing.