Mazateca-samhället är ett inhemskt folk som lever främst i Sierra Mazateca, i delstaten Oaxaca, i södra Mexiko. Termen "Mazateca" betyder "hjortens människor." Detta uttryck härrör från ordet Mazatl, av Nahualí-ursprung, vilket betyder hjortar.
Från Mazatec-kulturen genererades en grupp inhemska mexikanska språk, mycket lika varandra, och i delstaterna Oaxaca, Puebla och Veracruz talas denna språkliga grupp aktivt av mer än 130 000 människor.
Mazatec-språk erkändes 2003 som "nationella språk" i Förenta mexikanska staterna genom antagandet av urfolks allmänna lag om språkliga rättigheter.
Bevarandet av kulturarvet är avgörande för att garantera skyddet av de autoktona rötterna i varje land. Därefter 20 ord på Mazatec-språket och deras betydelse på spanska:
Cjuachanga : adjektiv om ålderdom, ålderdom, senescens.
Fañafësun : åtgärd av att ligga på något specifikt för att sova.
Fehetsejen : Det används för att nämna övernaturliga händelser, såsom förekomsten av ett spektrum.
Quicucacun : Det används för att hänvisa till en smart, vaken, levande eller uppfattande person.
Quicha : järn, metall. Det används för att direkt nämna metall; Det används också som adjektiv för att indikera att ett objekt är gjord av detta material.
Rcu : avser uteslutande toppen av en hatt.
Rqui : medicin, botemedel. Det avser inhemska läkemedel framställda av medicinska örter.
Sacu : från verbet att få eller att få. Det används också för att avslöja att en person befinner sig på en viss plats.
Sacuya rë : verb som uttrycker att personen hittade sättet att lösa ett problem.
Sahmichuva : minska eller minska något. På samma sätt kan detta ord också användas för att indikera att en person är cowed eller skrämmas av en händelse.
Suhi : fest. Detta ord föregår namnet på firandet som hänvisas till; till exempel: uttrycket "Suhi rë" avser en födelsedag; istället betyder uttrycket "Suhi Tsin Nina" jul.
Tajñu : aktivitet som äger rum i gryningen, första dagen på dagen.
Tjengui : redskap eller passform mellan bitarna. Det används också för att hänvisa till den avsiktliga placeringen av ett objekt på ett ställe, så att det hittas.
Tsavi : adjektiv som indikerar när en person är försiktig, försiktig. Beroende på sammanhanget kan detta ord användas för att indikera att en situation är farlig eller känslig.
Tsicjëya : åtgärd för att bryta ett tidigare förvärvat åtagande.
Tsitjiya : att vagga en person; ett barn, till exempel.
Vanguihmucjin : skada en person omedvetet; det vill säga utan avsikt att göra det.
Vatahajca : ge en kram.
Vaxëtaha : imitera någon annans beteende. Det kan också användas för att indikera skapandet av en kopia eller en frihandsteckning.
Vejnucëë : handling av skratt eller att göra narr av en person eller händelse, av misstro.
referenser
- Jamieson, C. (1996). Mazatec Dictionary of Chiquihuitlán, Oaxaca. Summer Institute of Linguistics, AC. Arizona, USA. Återställd från: sil.org
- Carrera, C. (2011). Grammatisk inställning till Mazatec-språket i Mazatlán, Villa Flores, Oaxaca. National Institute of Ursprungliga språk. Mexiko DF, Mexiko. Återställs från: site.inali.gob.mx
- Gonzáles, A. (2011). Mazatec-kultur. Återställd från: historiacultural.com
- Mazateco - Ursprungligt språk (2012). Mexiko DF, Mexiko. Återställd från: yohablomexico.com.mx
- Wikipedia, The Free Encyclopedia (2017). Mazatec-språk. Återställd från: es.wikipedia.org