JORGE TEILLIER: BIOGRAFI, STIL, VERK, FRASER - BIOGRAFIER - 2025

Jorge Teillier (1935-1996) var en chilensk författare och poet som stod ut för att grunda och genomföra den så kallade ”lyriska poesin”, som bestod av att gå tillbaka till det förflutna för att skilja den från de moderna aspekterna av hans tid. Dessutom var denna intellektuella en del av den välkända litterära generationen på femtiotalet.

Jorge Teilliers arbete kännetecknades av en ständig evokation av det förflutna, där enkelheten i vardagen och naturens värde lyfts fram, allt i motsats till rusning och förorening i staden. Författaren använde ett enkelt, exakt språk laddat med metaforer som gav hans dikter större uttrycksförmåga.

Foto av poeten Jorge Teillier Sandoval omkring 1965. Källa: Jorge Aravena Llanca

Teilliers litterära produktion var omfattande och internationellt erkänd. Några av hans mest enastående verk var: För änglar och sparvar, minnet träd, pojten från det aldrig mer land och främlingens krönik. Den chilenska poetens talang gjorde honom värd till flera utmärkelser, däribland författarföreningen i sitt land.

Biografi

Födelse och familj

Jorge Octavio Teillier Sandoval föddes den 24 juni 1935 i staden Lautaro i Chile. Han kom från en familj av franska invandrare som bosatte sig i Araucanía-regionen. Författarens föräldrar var Fernando Teillier Morín och Sara Sandoval Matus. Hans barndomsår inträffade i en naturlig och traditionell miljö.

Studier

Teilliers tidiga studieår tillbringades i hans hemstad. Den framtida poeten uttryckte sin smak för litteratur från en tidig ålder, kännetecknad av att vara en skicklig läsare. Jorge skrev sina första vers under sin gymnasieutbildning när han bara var tolv år gammal.

Foto av poeten Braulio Arenas, Teilliers vän. Källa: Ecran Magazine

Senare åkte Teillier till Santiago 1953 för att påbörja universitetsstudier i historia vid Pedagogical Institute. Den unga studenten kände en stark passion för att bevara chilenska seder. Därifrån började det tematiska innehållet i hans poesi. Å andra sidan blev Jorge vän med poeter av staturen av Braulio Arenas och Enrique Lihn.

Första inlägg

Jorge Teillier kom formellt in i poesifältet 1956, det datum då han publicerade sin första diktsamling för änglar och sparvar. Detta arbete mottogs väl av allmänheten, det berodde på det enkla språket och dess djup. Därefter började "Teillerian" poesi få utrymme och konsolidering i Chile.

Första uppgifterna

Teilliers första professionella ansträngningar började just när han avslutade sin universitetskarriär. Den framväxande poeten arbetade som lärare i en utbildningsinstitution i hans ursprungliga Lautaro. Vid den tiden publicerade Jorge ytterligare två poetiska verk: Himlen faller med bladen (1958) och Minne trädet (1961).

En tid senare (1963) och i sällskap med sin vän Jorge Vélez skapade han och ledde tidningen Orfeo, som specialiserat sig på poesi. Senare uppmanades författaren av University of Chile att ta ansvar för publikationen av Boletín.

Privatliv

När det gäller hans personliga liv är det känt att Jorge Teillier var gift en kort tid med sin landkvinna Sybila Arredondo. Som ett resultat av det äktenskapliga förhållandet föddes två barn med namnet Carolina och Sebastián. Å andra sidan upprätthöll författaren ett kärleksfullt band med Beatriz Ortiz de Zárate och med Cristina Wenke.

Början av lyrisk poesi

Teillier började sin resa genom lyrisk poesi 1965 när han släppte ett uppsatsverk om de olika dikterna som vissa chilenska författare skrev i relation till livet i provinserna och räddningen av traditioner. Från det året positionerade poeten sig som far och grundare av den ursprungliga poesin.

Plats för Lautaro Commune, födelseplatsen för poeten Jorge Teillier. Källa: B1mbo

Nu var Jorges avsikt att leva levande tullarna för folk i södra Chile och att fånga genom metaforer minnen från barndomen levde i lugn och skönhet i naturen. Poeten lämnade estetiken åt sidan för att fördjupa värdet av vardagen i fälten.

Sista år och död

De senaste åren av Jorge Teilliers liv spenderades mellan publikationer och priser. Några av hans mest aktuella verk var: El molino y la higuera (National Book and Reading Council Award 1994) och Hotel Nube. Vid den tiden fick poeten Eduardo Anguita-priset.

Författaren bodde sitt sista decennium i Valparaíso, specifikt i staden Cabildo i företaget Cristina Wenke. Teillier dog i Viña del Mar den 22 april 1996 på grund av skrump i levern. Hans rester vilar i det heliga fältet i La Ligua.

Följande video visar korta ingripanden i Telliers intervjuer:

Utmärkelser och utmärkelser

- Priset för Chileernas studenter 1954 för berättelsen Äpplen i regnet.

- Alerce-priset av Society of Writers of Chile 1958 för diktsamlingen Himlen faller med bladen.

- Första priset i Gabriela Mistral-tävlingen 1960, för Los conjuros. (Senare känd som minnets träd).

- Sångpris till drottningen av vårens Victoria.

- Stadspris för litteratur i Santiago 1961, för minnets träd.

- Första pris CRAV 1964 för främlingens kronor.

- Jubileumspris för Sesquicentennial of the National Flag 1967.

- Första priset för Floral Games 1976.

- Eduardo Anguita Award 1993.

- Pris från National Book and Reading Council 1994 för El molino y la higuera.

Stil

Teilliers litterära stil kännetecknades av användningen av ett enkelt, tydligt och exakt ord och samtidigt försett med uttrycksfullhet. Författaren fokuserade på att lyfta fram fördelarna med den södra naturen, samt att leva levande värdena och sedvänjorna för hans folk i Chile. Poeten gjorde en ständig påminnelse om det förflutna.

Denna intellektuella dikter är barndoms, ungdomars, erfarenheter av det naturliga landskapet och det enkla i vardagen. Teillier skrev med melankoli, djup och känsla, åtföljd av uttrycksfulla metaforer. Författaren hänvisar till det förflutna som ett paradis som måste förbli mitt i den vardagliga staden.

Spelar

Poetiskt arbete

Andra verk

- Bekännelsen av en skurk (1973). Översättning från ryska av Sergey Yesenins verk.

- De förlorade domänerna (1992). Antologi.

- Le petit Teillier illustré (1993).

- Uppfinningen av Chile (1994). Medförfattare med Armando Roa Vidal.

- Tågen som du inte behöver dricka (1994).

- Universell poesi översatt av chilenska poeter (1996).

- Prosas (postum upplaga, 1999).

- Intervjuer, 1962-1996 (postum upplaga, 2001).

- Jag drömde om det eller så var det sant (postum upplaga, 2003).

- Jag erkänner att jag har druckit, kroniker om gott att äta (postumutgåva, 2011). Artiklar antologi.

- Nostalgi för landet (postum utgåva, 2013).

- Book of hyllningar (postum upplaga, 2015).

- Nostalgi för framtiden (posthum upplaga, 2015).

Fragment av några av hans dikter

"Hemlig höst"

«När de älskade dagliga orden

tappa sin mening

och du kan inte ens namnge brödet,

varken vattnet eller fönstret,

och all dialog som inte är det

med vår ödsliga bild,

de krossade trycken syns fortfarande

i den yngre brorens bok,

Det är bra att hälsa på diskarna och bordduken som är placerad på

tabell,

och se att de i den gamla garderoben behåller sin glädje

körsbärslikören som mormor förberedde

och äpplen för att rädda.

När formen på träden

det är inte längre utan det lilla minnet av dess form,

en sammansatt lögn

för det grumliga minnet av hösten,

och dagarna har förvirring

från vinden där ingen går upp

och evighetens grymma vithet

gör att ljus flyr från sig själv … ”.

"Under ett gammalt tak"

”I kväll sover jag under ett gammalt tak;
mössen springer över honom, som de gjorde för länge sedan,
och barnet i mig återföds i min dröm,
andas in lukten av ekmöbler igen
och ser ut ur fönstret med rädsla,
vetande att ingen stjärna återuppstår.

Den natten hörde jag valnötter falla,
jag lyssnade på pendelklockans råd,
jag visste att vinden välter en kopp himmel,
att skuggorna sträcker sig
och jorden dricker dem utan att älska dem,
men min dröm träd gav bara gröna blad
som mognades på morgonen med tuppens kråkning … ”.

"Ljus från trasiga lyktor"

”Ljus från trasiga lyktor
kan lysa på glömda ansikten,
få
skuggan av döda föl att röra sig som facklor i vinden ,
styra den nya marschens nya mars.

En svag rökkolonn vid middagstid
kan vara längre än nätter på tusen år,
ljuset på en trasig lykta
har skenat mer än solen i väster.

… Någon kommer att höra våra steg
när våra fötter är missformade klodder,
någon kommer att drömma om oss
när vi är mindre än en dröm,
och i vattnet där vi lägger händerna
kommer det alltid att finnas en hand som
upptäcker morgonen som vi förlorade ”.

"Under himlen född efter regnet"

"Under himlen född efter regnet

Jag hör en lätt glidning av åror i vattnet,

medan jag tror att lyckan

det är bara en lätt glidning av åror i vattnet.

Eller kanske det bara är ljuset från en liten båt,

det ljuset som visas och försvinner

i årens mörka svull

långsamt som en middag efter en begravning.

… Det var lycka:

rita meningslösa figurer i frosten

att veta att de inte skulle hållas alls,

klippa en tallgren

att skriva vårt namn ett ögonblick i den fuktiga jorden,

fånga en tistelpinne

för att stoppa en hel station från att fly.

Detta var lycka:

kort som drömmen om den fallna doften,

eller dansen på den galen gamla piga framför den trasiga spegeln.

Men det spelar ingen roll att lyckliga dagar är korta

som en stjärns resa fristående från himlen,

eftersom vi alltid kan samla dina minnen,

liksom det straffade barnet på gården

Leverera småsten för att bilda lysande arméer.

Vi kan alltid vara på en dag där det inte finns någon igår eller imorgon,

tittar på himlen född efter regnet

och lyssna på avstånd

en lätt glidning av åror i vattnet ”.

fraser

- "Klockan mumlar om att det är nödvändigt att sova, att glömma dagens ljus som inte var annat än sömnvandringskvällen, händerna på de fattiga som vi inte gav något."

- ”En man ensam i ett hus har ingen önskan att tända eld, han har ingen lust att sova eller vara vaken. En man ensam i ett sjukt hus ”.

- ”Och vi får inte tala när månen lyser vitare och mer nådelös än de döda benen. Fortsätt lysande, sommarmåne ”.

- "Jag vet inte om att komma ihåg dig är en handling av förtvivlan eller elegans i en värld där äntligen det enda sakramentet har blivit självmord."

- ”Skogskalarna drömmer om de stora djuren som strövar om det. Skogen stänger ögonlocken och stänger mig.

- "Ett glas öl, en sten, ett moln, leendet av en blind man och det otroliga mirakel att stå på marken."

- "Jag säger adjö till minnet och jag säger farväl till nostalgi - mitt dagars salt och vatten utan syfte-".

- "Det var lycka: att dra meningslösa figurer i frosten medveten om att de inte skulle hålla alls."

- "Jag bjuder in mig själv in i vinhuset vars dörrar alltid är öppna och inte lämpar sig för att lämna".

- "Borgarklassen har försökt döda poesi och sedan samla in den som ett lyxobjekt."

referenser

1. Jorge Teillier. (2019). Spanien: Wikipedia. Återställd från: es.wikipedia.org.
2. Jorge Teillier Sandoval (1935-1996). (2018). Chile: chilenska minne. Återställd från: memoriachilena.gob.cl.
3. Flores, J. (S. f.). Jorge Teillier, minne och nostalgi. (N / A): Literary Chronicles of Arturo Flores Pinochet. Återställd från: cronicasliterarias.wordpress.com.
4. Teillier, Jorge. (2020). (N / A): Författare. Org. Återställd från: Escribires.org.
5. Jorge Teillier. (S. f.). (N / A): Heritage Project. Återställd från: letras.mysite.com.