VAD ÄR SOCIALA VARIANTER? - KULTURORDFÖRRÅD - 2025

Sociala varianter är de olika sätten att prata om människor inom grupperna i samma samhälle, eller de förändringar som samma språk ger beroende på det sociala, kulturella eller geografiska sammanhang som människor verkar i.

Exempelvis är dialekter varianter inom samma språk som talas i olika geografiska områden i samma land. Det finns också professionella varianter; i olika yrken används ett annat ordförråd och ett sätt att uttrycka sig själv. Det finns också de etniska varianterna och de religiösa eller heliga.

Sociolinguistiska studier fokuserar på förhållandet mellan språk och samhälle och hur denna relation är beroende av varandra och dynamisk; det vill säga att det studeras hur språk uppfyller en kommunikativ funktion som är omöjlig att dissociera med samhället.

De varianter som beskrivs i dessa studier är många och kommer alltid att bero på antalet sociala identiteter som hanteras. Till exempel kön, religion, kön, ålder, ras, etnicitet, socioekonomisk nivå, utbildning, akademisk specialitet, arbetsmiljö, bland andra.

Varje identitet har ett kommunikationssystem på samma språk som används som en kod, när två eller flera personer från den gruppen talar till varandra. Dessa skillnader kan användas implicit eller uttryckligen som indikatorer för medlemskap i en grupp eller gemenskap.

Dessa grupper kallas språkliga samhällen, där deras medlemmar delar en uppsättning förväntade normer för språkanvändning. Sociala varianter är en viktig del av vanligt språkligt beteende.

Hur presenteras sociala varianter på språk?

Talkoder inom varje språkgemenskap bildas med en kombination av specialiserade användningar av språkens element eller aspekter.

Alla är föremål för variation: fonetik, morfologi, syntax, semantik, pragmatik, intonation, rytm, kadens, och så vidare.

Valet av uttal, grammatik, specifika ord och till och med kroppsspråk, utgör en talstil som med tiden blir typisk och identifierbar från en grupp till en annan.

I vissa fall är det vanligt att människor från olika samhällen, grupper eller kulturer missuppfattar vad som sägs och görs utifrån de olika sätten var och en använder samma språk.

Ett ganska vanligt exempel på dessa fall av felaktig tolkning är talkoder för människor i yngre generationer när de utsätts för äldre eller äldre.

Här har många referenser och referenser på samma språk varierat med generationsgapet, vilket hindrar full förståelse.

dialekter

I sociolinguistiska studier på dialekter är social klass eller socioekonomisk nivå den viktigaste sociala varianten för att definiera grupper som talar med koder med vanliga element. De kallas sociolekter och studeras i samma stad.

Det är vanligtvis indelat i överklassens språk, medelklassspråk och lägre eller arbetarklassspråk.

I kommunikativa termer återspeglar dessa sociolekter - i de flesta fall - tillgången och tiden som ägnas åt utbildning och vilken typ av arbete eller anställning de utvecklas i.

Endast vissa element behandlas som relevanta i analysen av dessa sociolekter, bland dem uttal, intonation, ordval och grammatiska strukturer.

Skillnader mellan sociala klasser

Med hänsyn till ett standardmedelvärde för korrekt användning av ett språk blir skillnaderna mellan sociala klasser märkbara.

I flera länder i Latinamerika tenderar de övre klasserna vanligtvis att uttala eller övermodulera ord och bokstäver och använda starkare intonationer i sina meningar.

Deras lexikala intervall kan vara över standard och de gör vanligtvis inte grammatiska fel.

Språket i lägre eller arbetarklasser tenderar att utveckla klumpiga strukturer med grammatiska fel på kön, antal och konjugering. De tenderar också att undertrycka ordets början eller slut och gör många förbindelser mellan flödet av ett ord till ett annat.

Medelklasserna är indelade i övre medel- och lägre medelklasser. Denna grupp tenderar att migrera från en kod till en annan med viss lätthet och kunna anpassa sitt språk och förståelse på någon av de andra nivåerna.

Olika sammanhang, olika koder

Människor anpassar sina talmönster beroende på sammanhang och publik, från avslappnad (informell) konversation i bekanta inställningar till mer formella inställningar, mellan sociala klasser, mellan professionella och avslappnade inställningar, mellan vuxna och barn.

I båda fallen tas särskild försiktighet - eller inte - till sättet att prata, till orden som används, att göra eller inte göra stavfel, och så vidare. Dessa kallas stilförändringar, som för lingvister är förmågan att vara en "språklig kameleon."

Dessa betraktas också som sociala varianter, men de beror inte bara på gruppen eller det språkliga samhället, utan också på situationen. Det finns flera fenomen eller aspekter relaterade till språkstilar:

Prestige

Även kallad öppen prestige, det är den typ av kodutbyte som är förknippad med hög social status, formella situationer eller helt enkelt bättre standarder för språkanvändning. Detta fenomen är ganska vanligt i de sociala medelklasserna.

Undercover prestige

Även kallad dold prestige är det ett val att inte anpassa koden så ofta till föreningar med högre sociala nivåer.

I allmänhet tenderar dessa människor att värdera sina sociolekter mer utan att bry sig mycket om att inte låta som utbildade människor talar.

Detta fenomen är ganska vanligt i lägre sociala klasser, regionalister och autokton.

Konvergens

Det är antagandet av en språkstil som syftar till att minska det sociala avståndet. Vi försöker anpassa oss så mycket som möjligt till publikens dialekt (samma ord, samma accenter, samma intonation)

Divergens

Det är en tendens att använda ett språk som betonar det sociala avståndet mellan högtalarna. Detta markerar individuella identiteter och deras skillnader.

Register

Det är konventionella och mer lämpliga språkformer som används i mer specifika sammanhang, vare sig de är situationella, yrkesmässiga eller samtalande. Det är inte samma register över språk som används i kyrkan som mellan advokater och domare.

Jargong

Det är ett kännetecken för registret eller stiländringar. Det är en typ av speciell och teknisk ordförråd, vanligtvis substantiv, förknippad med ett arbetsområde eller intresse.

Jargon arbetar för att hålla jämställda personer anslutna och på något sätt marginalisera resten.

I många fall är det att lära sig rätt jargong för ett yrke synonymt med att vara behörig att tillhöra den specifika gruppen.

Läkarnas språkregister har till exempel en av de vanligaste och svåraste att förstå specialiserad jargong.

Talspråk

Även kallad slang, och på engelska den berömda "slang", är ett register över det språk som är mest identifierat med människor utanför de etablerade överklasserna.

Det samtalsspråket har en uppsättning ord eller fraser som används för att ersätta mer vanliga termer eller standarder som är typiska för grupper med mer speciella intressen.

Det påverkas också av mode och moderna trender, som musik och kläder, som har en enorm inverkan på ungdomar. Det fungerar som en gruppidentitet för att skilja dig själv från andra och veta vem som inte hör hemma.

Dessa ord och fraser tenderar att gå vilse över tid när nya generationer kommer.

Oförskämdhet

Många gånger sammankopplade med samtalsspråk kännetecknas den här typen av språk av otydliga, förolämpande ord och tabubestämmelser.

Socialt brukar man undvika användningen av detta lexikaliska register, men det kan variera beroende på sammanhang, grupp eller språkligt fenomen.

referenser

1. Richard Nordquist (2017). Språklig variation - Ordlista över grammatiska och retoriska termer. ToughtCo. Återställdes från thoughtco.com
2. MLC-bloggen. Vad är sociolingvistik? MA i språk & kommunikation. Återställdes från mlc.linguistics.georgetown.edu
3. British Library. Social variation. Återställdes från bl.uk
4. Ronald Wardhaugh (1986) En introduktion till sociolingvistik (online-bok). Blackwell Publishing. Australien. Sjätte upplagan (2006) Återställs från books.google.co.ve
5. George Yule (1985). The Study of Language (online-bok). Kapitel 19 - Social variation i språk. Cambridge University Press. Återställs från fakultet.mu.edu.sa
6. Shaw N. Gynan. Regional och social variation. Western Washington University. Institutionen för moderna och klassiska språk. Återställdes från wwu.edu
7. Encyclopedia of Exempler (2017). 10 exempel på sociala varianter. Återställs från.examples.co.