WILLIAM TYNDALE: BIOGRAFI, BIDRAG, VERK, FRASER - ARTE - 2025

William Tyndale (1494 - 1536) var en akademiker, religiös och humanist som arbetade som översättare under renässansen. Han blev en martyr för den engelska protestantismen och erkändes för sitt mål att översätta Bibelns ord till folkets vanliga språk.

För sitt berömda översättningsverk, särskilt av Nya testamentet, använde han de grekiska och hebreiska versionerna som en källa, snarare än latin. Hans publikationer spridde sig snabbt som några av de mest kompletta, men var förbjudna enligt kyrkans order.

Porträtt av William Tyndale, okänd författare, via Wikimedia Commons

Det var föregångaren till användningen av "Jehova" som Guds namn i västerländska texter, var en term som blev populär bland engelsktalande protestanter. Tack vare tryckpressen hade Tyndales verk ett brett eko i alla samhällsskikt.

Varken katolikerna eller den engelska kronan var nöjda med Tyndales olydnad, särskilt efter att han publicerade en text mot Henry VIII: s påståenden om skilsmässa.

Han fick aldrig tillstånd att översätta Bibeln, en handling som betraktades som kätteri och ledde till hans död. Tyndale satte en djup markering på det engelska språket, eftersom hans verk var ett av de mest kända i århundraden och påverkade stora författare.

Biografi

Tidiga år

William Tyndale föddes omkring 1494 vid Melksham Court, som var en del av Gloucestershire.

Familjemedlemmarna till den framtida översättaren och religiösa använde två efternamn, en av dem var "Tyndale", med vilken han var känd, medan den andra var "Hychyns".

Deras förfäder tros ha kommit till Gloucestershire-området efter Roses of Wars. Faktum är att historiker tror att han var släkt med Sir William Tyndale från Dean, Northumberland och till baron Adam av Tyndale, en löjtnant-till-chef för Henry I.

Utbildning

Inte mycket annat är känt om William Tyndales liv förrän han gick in i Oxford för sin formella utbildning. Där var han en del av Magdalen Hall från 1506 och fick sex år senare som kandidatexamen.

Samtidigt tog han ställningen som subdeacon, det vill säga någon som ingår i en religiös ordning för att tillhandahålla sina tjänster vid altaret.

Från denna tidpunkt utvecklade han redan sin utbildning som humanist, särskilt på grund av de lutningar som fanns i renässansuniversitetet för att studera klassiker.

Även i Oxford var de mer benägna att studera latin, men några ämnen relaterade till grekerna berördes.

1513 fick han en Master of Arts-examen, en akademisk examen som tillät honom att börja sina teologiska studier. Tyndale föreställde sig inte att de heliga skrifterna inte var en del av den akademiska läroplanen för hans specialisering, detta klagomål replikerades av andra som Martin Luther.

Tyndale trodde att studenter skulle bli hjärntvättade med hedniska doktriner innan de visade dem Bibeln. Han trodde att denna försening hindrade dem från att själva ta reda på den verkliga betydelsen av texterna.

Ändringar

William Tyndale var en polyglot, det vill säga han talade flytande på flera språk. Förutom sin engelska, talade hon tyska, italienska, franska, spanska, hebreiska, grekiska och latinska.

Detta var till stor hjälp för hans akademiska liv eftersom han kunde gå till de ursprungliga källorna och inte bara hålla sig till samtida översättningar.

Det är inte känt exakt vilka skäl som ledde till att han lämnade Oxford och flyttade till Cambridge, vars rykte var mindre än hans storlek.

Vissa anser att exakt det som lockade honom var lugnet i den mindre miljön.

Han anlände till den nya institutionen 1517, där blev han antagligen intresserad av att förbättra sina kunskaper med grekiska, vilket var mycket mer accepterat än i Oxford. Det tros också att Tyndale var fritt att utveckla sin latenta sympati för lutherska idéer.

Han avslutade sina studier 1521 och även om han från denna tid väckte fiendskap för sina radikala idéer, beskrev till och med hans mest starka avskräckare honom som en hederlig, trevlig och dygdig person.

Återvänd till sitt land

Mellan 1521 och 1522 återvände William Tyndale till Gloucestershire, där han började arbeta för Sir John Walsh, en miljonär markägare som hade stor prestige och betydelse i området.

Förutom att tjäna som kapellan på Sir Walshs gods gav Tyndale sina söner sin akademiska handledning. Vissa källor hävdar att det var Tyndales bröder, som var inflytelserika människor, som hjälpte honom att få den positionen.

Historiker har länge ifrågasatt varför Tyndale beslutat att utföra mindre uppgifter. Men man tror att detta underlättade för honom att börja arbeta med översättningar från grekiska, något som redan hade väckt hans intresse.

Snabbt svepte namnet på Tyndale genom Gloucestershire. Speciellt blev han populär eftersom han brukade visa de troende de religiösa lärorna direkt från Bibeln, han gjorde det genom fragment som han själv var ansvarig för att översätta.

Kyrkan såg emellertid inte sådana liberala tillvägagångssätt gynnsamt och Tyndale fick klagomål direkt från John Bell, som var ansvarig för stiftet Worcester.

Vid den tiden ville ingen ta upp några anklagelser mot de unga religiösa, men ombads att stoppa hans praxis som betraktas som kättare.

Letar du efter stöd

William Tyndale avskräcktes inte från att de lokala myndigheterna i den katolska kyrkan uppmanade honom att upphöra med sin predik från Bibeln och hans översättningar.

Tvärtom, det var impulsen som ledde honom till att söka ett högre godkännande som skulle göra det möjligt för honom att förverkliga sitt mål, som var att föra Guds ord till hans folks språk, det vill säga engelska.

Tyndale ansåg att konflikterna som deras handlingar hade släppts ut helt enkelt berodde på att prästerna själva inte kände de heliga skrifterna på djupet. Följaktligen fortsatte de att kritisera hans läror utan grund.

Han anlände till London 1523, där han begärde ett möte med biskopen Cuthbert Tunstall. Tyndale bad denna biskop om sin välsignelse eftersom han trodde att det skulle vara det enkla sättet, eftersom det var allmän kunskap att Tunstall under en tid drogs till studien av grekerna.

Trots allt var svaret som Tyndale fick negativt. När tiden gick insåg han att även om de ursäkter som han erbjöds inte verkade väldigt trubbiga mot hans idé, så skulle han inte se dagen då han skulle få klagomålen att starta sitt jobb.

Översättning

År 1524 reste William Tyndale till Tyskland av olika skäl: inte bara hade det blivit tryckpressens centrum i väst, utan också nya metoder för teologi var välkomna där.

Han kom förmodligen till Wittenberg och registrerade sig vid det lokala universitetet, där han började arbeta med översättningen av Nya testamentet till vanligt engelska. Vid den tiden fungerade en friar vid namn William Roy som hans assistent enligt samtida källor.

Han avslutade sitt arbete i slutet av följande år och hade fått möjligheten att få kopiorna återgivna i Köln, men den växande avvisningen av lutherska frustrerade publiceringen.

Detta tvingade Tyndale att flytta till Worms, en fri stad i kejsardömet där Luthers idéer snabbt genomsyrade. Där producerades Tyndale New Testament-utgåvan av Peter Shöffer 1526.

Påverkan

I andra städer gjordes också reproduktioner och dessa nådde Storbritannien. I oktober samma år som de publicerades var de redan i händerna på Tunstall, som vägrade att godkänna deras produktion för ett par år sedan.

Inte bara kyrkan, särskilt Tunstall, tyckte inte om det, utan Tunstall organiserade också offentlig bränning av Tyndale-texterna. Dessutom skickade han brev till bokförsäljarna för att sluta distribuera dessa kopior.

Kardinal Wolsey fortsatte att pröva William Tyndale 1529 där hans arbete visade sig utgöra kätteri. Därefter fördömde de viktigaste religiösa företrädarna för England hans översättningar.

Senaste åren

Med tanke på avvisningen som hade genererats runt honom beslutade Tyndale att söka tillflykt i Hamburg och där började han arbeta med översättningen av Gamla testamentet. Han översatte också andra avhandlingar och gjorde några av sina egna texter.

Det som motiverade det definitiva brottet mellan engelska och Tyndale var främst texten där han uttryckte sitt avslag på Henry VIII: s påståenden om skilsmässa från Catherine av Aragon.

Vid den tiden begärde kungen av England själv Charles V, hans hustrus brorson och den heliga romerska kejsaren, att fånga Tyndale och överlämna honom för att fortsätta straffa sina kätterier. Men det hände inte.

Märkligt nog var Tyndales verk The Obedience of the Christian Man det som inspirerade Henry VIII att skilja sig från Rom, eftersom han föreslog att ledaren för den lokala kyrkan skulle vara monarken och inte påven.

Trots allt fångades Tyndale i Antwerpen 1535 när en man vid namn Henry Phillips förrådde honom och överlämnade honom till de imperialistiska myndigheterna. Efter detta hölls en rättegång i Vilvoorde 1536, i vilken han anklagades för kättare och befanns skyldig på anklagelserna.

Död

William Tyndale dog 6 oktober 1536 i Vilvoorde. Han blev kvävd medan han var bunden till staken och sedan fortsatte de att bränna hans lik.

Det exakta datumet för hans död är inte känt, men han tilldelades den 6 oktober att utföra minnesmärken till heder för det martyrdöd han var tvungen att drabbas på grund av sin tro och hans intresse för att sprida Guds ord bland folket.

Bidrag

William Tyndales huvudsakliga bidrag var inom språkvetenskap. Han var inte den första som översatte Bibeln till engelska, eftersom mellan 1382 och 1395 skapades det verk som kallas Wycliffe Bible.

Stora förändringar i befolkningens språk och läskunnighet inträffade sedan tryckpressens uppfinning. Det är därför Tyndales översättning nådde ytterligare och på kortare tid, förutom en mycket större grupp.

Även om översättningen av hela Bibeln inte kunde slutföras, inkluderades Tyndales arbete i Mathews Bibel, publicerad med godkännande av Henry VIII 1537, bara ett år efter översättarens död.

Som framträdde i King James Bible, publicerad 1611, var de flesta av Nya testamentet (80%) och några fragment av det gamla trofaste kopior av Tyndales verk. Den upplagan av Bibeln var en av de mest relevanta texterna för engelska ordförråd, syntax och grammatik.

Förutom att vara en av böckerna som formade modern engelska, inspirerade King James Bibeln verk av många angelsaksiska författare, och det gjorde en av dess viktigaste bidragsgivare: William Tyndale.

Spelar

- Nya testamentets översättning, 1526 - Worms.

- Prolog till Pauls brev till romarna, 1526.

- Liknelsen om den onda Mammon, 1527 - Antwerpen.

- Den kristna människans lydnad, 1528 - Antwerpen.

- Översättning av Pentateuchen, 1530 - Antwerpen.

- The Practice of the Prelates, 1530 - Antwerpen.

- Ett svar på dialogen från Sir Thomas More, 1531.

- Erasmusöversättning: Enchiridion militis Christiani, 1533.

- Reviderad översättning av Nya testamentet, 1534 - Antwerpen.

- En väg till de heliga skrifterna, c. 1536.

- Matteus bibel (författare till större delen av översättningen i Nya testamentet), 1537 - Hamburg.

fraser

- ”Jag utmanar påven och alla hans lagar. Om Gud ger mig liv, på inte många år kommer jag att få pojken som driver plogen att veta mer om Skrifterna än dig. "

- "Lord, öppna ögonen på kungen av England."

- "Jag har av erfarenhet uppfattat hur det var omöjligt att fastställa någon sanning i vattnet, förutom om Skriften presenterades för deras ögon, på deras modersmål, så att de kunde se processens, ordningens och meningen med texten."

- "Jag har aldrig förändrat en stavelse av Guds ord mot mitt samvete, och jag skulle inte heller göra det idag, även om allt som finns på jorden gavs till mig, vare sig det är äran, nöjen eller rikedom."

Han var också ansvarig för att i sina översättningar sammanfatta några populära uttryck inom engelska som:

- "Ögonfinkling" / "I en blinkning": Mycket snabbt.

- "Sek och du ska hitta" / "Söka och du kommer att hitta": Ansträngningen kommer att belönas.

- "Jordens salt" / "Jordens salt": En mycket ärlig och vänlig person.

- "Jag tappade passera" / "Det hände".

referenser

1. En.wikipedia.org. (2020). William Tyndale. Finns på: en.wikipedia.org/wiki.
2. Daniell, D. (2001). William Tyndale. New Haven: Yale Nota Bene.
3. Encyclopedia Britannica. (2020). William Tyndale - engelska forskare. Finns på: britannica.com.
4. Mozley, J. (1937). William Tyndale. New York: Macmillan Co.
5. Jones, S. (2004). William Tyndale - En varaktig påverkan - Bible.org. Bible.org. Finns på: bible.org.