PSYKOLOGISKA TERAPIER: TYPER OCH DERAS EGENSKAPER - PSYKOLOGI - 2025

Den psykologiska terapin är en procedur där en psykolog interagerar med en patient för att lösa olika problem relaterade till beteende, personliga relationer, arbete, bland andra.

De typer av psykologiska terapier för barn, ungdomar och vuxna som används mest är psykoanalytisk terapi, psykodynamisk terapi, kognitiv beteendeterapi, beteendeterapi, kognitiv terapi, humanistisk terapi, gestaltterapi, neuropsykologisk terapi, systemterapi och coaching.

Först måste man ta hänsyn till att det finns olika typer av behandlingar och att inte alla psykologer utför samma typ av arbete. Denna första uppskattning är viktig, eftersom varje typ av terapi har vissa egenskaper och är mer användbar för en serie problem.

Varje person som tänker gå till psykologen bör tidigare dokumenteras om vilka typer av terapier som finns och de som bäst passar deras problem. Man bör komma ihåg att terapiklasser inte är utformade utifrån de psykologiska problemen som berörs eller de störningar de tänker behandla, utan motsvarar snarare olika skolor och psykologiska paradigmer.

Typer av psykologiska behandlingar och hur de fungerar

1- Psykoanalytisk terapi

Denna terapi antar födelsen av psykologi som en disciplin och har sitt ursprung i den mer än berömda terapeuten Sigmund Freud, psykoanalysens far.

Freuds teori förklarar människors beteende och baseras på analysen av medvetslös konflikter som huvudsakligen har sitt ursprung under barndomen.

För att förstå och tolka psykologiska störningar lägger Freud i själva verket särskild tonvikt på instinktiva drivningar som förtrycks av medvetandet och förblir i det medvetslösa.

Med hänsyn till dessa förutsättningar för psykoanalys, är psykoanalytiker terapeut för att få fram medvetslös konflikter genom tolkning av drömmar, misslyckade handlingar och fri förening.

Av dem alla är den som används idag fri förening, en teknik som syftar till att patienten ska uttrycka alla sina idéer, känslor, tankar och mentala bilder när de presenteras i sessionerna.

Detta uttryck görs under förutsättningen av den terapeutiska kraften av emotionell katarsis, det vill säga behovet av att människor måste släppa våra tankar och känslor för att ha en god mental hälsa.

När patienten har uttryckt sig måste psykoanalytikaren bestämma vilka faktorer som återspeglar en konflikt i det omedvetna och vilka inte.

2- Psykodynamisk terapi

Psykodynamisk terapi följer linjen i psykoanalytiskt tänkande och förväxlas ofta med det. Men psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi är inte exakt samma.

Psykodynamisk terapi lämnar den klassiska synen på den analytiska inställningen till jaget, id och superego. I själva verket betraktas det som "modernisering av psykoanalysen", eftersom den överger de mest kontroversiella och extremistiska aspekterna av denna ström.

Det finns olika sätt att genomföra denna typ av terapi, men alla strävar efter samma mål: att ge patienten ett tillstånd av medvetenhet om sina motiv och deras dolda konflikter.

3 - Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi antar en total avstånd från de två terapierna som vi har diskuterat tidigare. I själva verket är både konceptualiseringen av funktionen hos den mänskliga psyken och klinisk praxis långt ifrån varandra.

Enligt kognitiv beteendeterapi (CBT) förstås det att tankar, övertygelser och attityder påverkar känslor och känslor samt beteende. I själva verket anses det att funktionen faller på dessa tre huvudområden, som återfinns på varandra.

På detta sätt intensifierar en känsla en viss typ av tankar, vilket motiverar ett specifikt beteende som i sin tur kan intensifiera den ursprungliga känslan eller den konkreta tanken.

Under denna operativa premiss är således CBT en terapi som försöker lära patienten en serie färdigheter för att bättre hantera olika problem.

Faktum är att den grundläggande punkten för att denna behandling ska vara effektiv är att patienten blir medveten om dess funktion och att kunna tillämpa de strategier som föreslagits av psykologen för att förbättra sitt psykologiska tillstånd.

Dessutom arbetar CBT både med tankemönster, identifiera, analysera och anpassa dem, liksom på beteendemönster, tillämpa tekniker som kan modifiera beteende och ha positiva effekter.

CBT är den bästa behandlingen för fobier och andra ångestbesvär, även om den för närvarande används för att behandla alla typer av psykisk störning.

4 - Beteendeterapi

Beteendeterapier är en variant av kognitiv beteendebehandling som, som namnet antyder, kännetecknas av att endast fokusera på beteendekomponenten.

Medan kognitiv beteendeterapi omfattar tänkande, känslor och beteenden, beteendeterapier tar en mer extrem syn och fokuserar bara på beteende.

Enligt detta tillvägagångssätt står beteende som huvudelementet som ska behandlas och baseras på det faktum att om det modifieras kommer även resten av variablerna (känslor och tankar) att förändras.

De terapeutiska sessionerna för denna typ av terapi fokuserar endast på tekniker som syftar till att modulera beteende, i syfte att öka människors psykologiska välbefinnande.

Även om det är vetenskapligt bevisat att det i de flesta fall är bekvämt att följa dessa tekniker med kognitiva behandlingar (som vid kognitiv beteendeterapi), är beteendeterapi användbar i olika fall.

Speciellt hos de personer där det är mycket svårt att införliva rationella tankar som schizofreni, demenssyndrom eller mycket allvarlig depression, kan införlivande beteendeinsatser vara det bästa behandlingsalternativet.

5- Kognitiv terapi

Kognitiv terapi fokuserar enbart på rekonstruktion av personens tankar, i syfte att eliminera de som orsakar obehag och generera gynnsamma kognitioner för det psykologiska tillståndet.

Inom denna typ av terapi förekommer många tekniker som kognitiv rekonstruktion, Sokratisk dialog eller ABC-modellen.

Alla kännetecknas av det faktum att terapeuten genom en uttömmande analys av patientens tankar försöker korrigera de irrationella kognitionerna som framträder.

Detta betyder inte att psykologen berättar för patienten vad han ska tänka och vad inte, utan snarare att han tillsammans konceptualiserar och analyserar hur saker och ting ska ses och vilka tankar som ska användas.

Denna terapi används ofta för att behandla depression (utom i mycket svåra faser), justeringsstörningar och vissa ångeststörningar, särskilt generaliserad ångestbesvär.

6- Humanistisk terapi

Humanistisk psykologi betraktas som den tredje vågen av psykologi, som överväger både kognitiva beteendesperspektiv och psykoanalytiska perspektiv. Det föddes i händerna på Abraham Maslow och Carl Rogers i mitten av 1900-talet och påverkas starkt av fenomenologi och existensialism.

I humanistiska terapier hävdas att individen är ett medvetet, avsiktligt varelse, i ständig utveckling, vars mentala representationer och subjektiva tillstånd är en giltig källa till kunskap om sig själv.

Patienten ses som huvudaktören både i sin existentiella sökning och i lösningen av de eventuella problem som han kan stöta på. På detta sätt har den humanistiska terapeuten en sekundär roll som underlättare av processen, vilket låter ämnet hitta de svar han söker på egen hand.

Psykoterapeuten söker självförverkligandet av människan, så han följer med och guidar sin patient, men alla beslut kommer alltid att fattas av patienten.

7- Gestaltterapi

Gestaltterapi är en speciell typ av humanistisk terapi som utvecklades av Fritz Perls, Laura Perls och Paul Goodman i mitten av förra seklet.

Från denna position förstås att sinnet är den självreglerande och holistiska enheten och baseras på den grundläggande principen för Gestaltpsykologi att helheten är mer än summan av delarna.

Detta innebär att gestalt föreställer människan som helhet genom att integrera dess olika aspekter som mål, behov, potentialer eller specifika problem.

I denna typ av terapi används således erfarenhets- och kreativa tekniker för att förbättra patientens självmedvetenhet, frihet och självriktning. Terapeuten berättar aldrig för patienten vad han ska göra utan använder den pedagogiska kapaciteten för dialog.

Gestaltterapier lägger stort värde på nuvarande ögonblick och självmedvetenhet om den känslomässiga och kroppsliga upplevelsen, varvid individen ses från ett integrerande perspektiv.

Av detta skäl är gestalt för många människor inte en enkel psykologisk terapi, utan snarare en autentisk livssyn som bidrar positivt till individens sätt att uppleva relationer med världen.

8- Systemterapi

Systemterapi får också en integrerad bild av människors liv. Således är det viktigaste elementet som monopoliserar mycket av uppmärksamheten i psykoterapi den uppsättning av relationer som uppstår från individens liv.

Enligt denna vision beror både vad vi är och vad vi bygger på interaktionen vi utför med de olika stimuli från omvärlden, vare sig de är människor, grupper av individer, klasser, aktiviteter etc.

Fördelen med denna psykoterapi är att genom att fokusera direkt på individens relationer får den en problemlösningssätt som kan vara mycket praktisk.

Det är en terapi som för närvarande används i överflöd och med mycket positiva resultat i lösningen av familjeproblem och parkonflikter, genom de välkända gruppterapierna.

Systemterapi fokuserar på att identifiera dysfunktionella mönster inom beteendet hos en grupp (eller ett par), så den försöker balansera relationssystem globalt och lämnar problem som uppstår endast på individnivå.

9- Neuropsykologisk terapi

Neuropsykologisk och neurorehabiliteringsterapi är ansvarig för att utföra interventioner hos personer i alla åldrar som uppvisar någon typ av hjärnskada eller dysfunktion i nervsystemet.

Sjukdomar som Alzheimers eller Parkinsons eller andra demenssyndrom, amnestiska störningar, huvudskador, hjärnskador och andra patologier kan minska våra kognitiva förmågor.

På detta sätt avgår neuropsykologisk terapi något från de behandlingar som hittills diskuterats och fokuserar på rehabilitering av kognitiva förmågor genom utförande av olika aktiviteter och anpassning av specifika behandlingar.

10- Coaching

Slutligen är coaching en annan av de funktioner som psykologer utför, även om den inte konfigurerar psykologisk terapi i sig. Faktum är att det numera finns fler och fler yrkesverksamma (inte bara psykologer) som deltar i att utföra denna typ av intervention.

Man bör komma ihåg att coaching, till skillnad från de som nämnts ovan, är en teknik som syftar till personlig utveckling men inte är psykoterapi.

Trots det faktum att dessa typer av interventioner kan vara användbara i många fall är det inte tillrådligt att utföra dem när de lider av allvarliga psykologiska störningar, särskilt om den professionella som utför behandlingen inte är en psykolog.

11- Jungiansk terapi

Carl Jung

Även känd som Jungs analys till heder för sin skapare, den berömda läkaren och psykologen Carl Jung (1875-1961). Det används ofta för störningar som depression eller ångest och missbruk.

Jung föreslår att emotionell balans aldrig kan uppnås om man inte går ner i det medvetslös genom arketyper, drömmar eller konstnärliga manifestationer. Målet är att hitta den dolda informationen som destabiliserar patientens känslomässiga välbefinnande.

För att göra detta måste terapeuten få patientens förtroende och att han uttrycker sig fritt, utan tryck och utan rädsla för att titta inifrån. Det skulle vara ett spel mellan det medvetna och det omedvetna, tills vi hittar vad som traumatiserar sinnet.

Under terapierna analyseras drömmar, aktiviteter skapas där patienten uttrycker sig och föreningar av bilder eller ord skapas.

12- Musikterapi

Denna terapi är baserad på användningen av musik för att förbättra en patients mentala välbefinnande. Det används ofta för att öka självkänslan, som stöd för personer med inlärningssvårigheter, rehabilitering av alkoholister eller narkotikamissbrukare, samt en stimulans för personer med terminala sjukdomar.

Detta beror på den bevisade förmågan hos musik att arbeta med sensoriska, motoriska, emotionella eller kognitiva aspekter hos människor. Det har en hög grad av acceptans eftersom det är en trevlig och icke-invasiv teknik.

13- Kort terapi fokuserad på lösningar

Tillhörande systemterapi är TBCS en resurs baserad på att snabbt och effektivt hitta en lösning på ett specifikt dysfunktionellt problem. Det appliceras särskilt i problem med en partner, familj, brist på självkänsla eller i vissa fall sexuellt.

Förfarandet är att ställa patientfrågor så att de kan reflektera och förbättra sina styrkor för att förbättra sin situation.

Om inte patienten själv ser sig passa är det inte nödvändigt att fördjupa sig i det förflutna.

Det finns många företag eller utbildningscenter som använder denna typ av terapi för att förbättra deras anställdas, studenter och annan personal som är kopplad till institutionen.

14- Transpersonell psykologi

Denna terapi är inriktad på det "bortom", förstått som en individs oro för medvetande, själ eller andlighet, det vill säga begrepp skapade från den mänskliga fantasin och som har liten vetenskaplig grund.

Patienten som söker denna typ av hjälp beror på att han måste utveckla sig själv, hitta andlig fred, ge mening till sin existens eller kunna söka en förklaring till sina mystiska upplevelser.

I detta fall måste terapeuten visa empati, vara öppen för att förstå sin psykologiska psykologi och söka en praktisk metod för att lösa sina problem. Det kan stödjas genom att rekommendera terapier som yoga, meditation eller kreativt skrivande till patienten.

15- Klientcentrerad terapi

Utvecklad av Carl Rogers är en del av humanistiska terapier. Av denna anledning är patienten den som kommer att känna till, utveckla och självförverkliga hela processen. Terapeuten måste bara leda vägen genom empati, förståelse och acceptans.

Syftet är att patienten ska veta hur man tolkar sitt eget budskap och utforska sina egna styrkor som han inte visste att han hade eller att han inte kunde utnyttja.

referenser

1. Araújo, UF i Sastre, G. (Coords.) (2008) Problembaserat lärande. Ett nytt perspektiv på undervisning vid universitetet. Barcelona: Redaktion Gedisa.
2. Castro, A. (2004) Psykologens professionella kompetens och professionella profilers behov i olika arbetsmiljöer. Tvärvetenskaplig, år / vol. 21, num. 002, sid. 117-152.
3. Officiella högskolan för psykologer i Spanien (1998) Psychologens professionella profiler. Madrid: Officiella högskolan för psykologer i Spanien.
4. Mendoza, A. (2005) Fallstudien: En kognitiv strategi. Mexiko: Trillor.
5. Orts, M. (2011) L'aprenentatge basat en problems (ABP). Från teori till praktik: en upplevelse med en grupp studenter. Barcelona: Redaktionell GRAÓ.