DE 100 BÄSTA FRASERNA AV JOAQUÍN SABINA [MED BILDER] - ANDRA FRASER - 2025

Jag lämnar dig de bästa fraserna av Joaquín Sabina , sångerskrivare, spansk poet och en av dagens stora artister. Hans låtar inkluderar 19 dagar och 500 nätter, Och de gav oss klockan tio, Och ändå älskar jag dig, På trasiga drömmar, Stängd för rivning, Prinsessan, Med dig, bland andra.

Du kanske också är intresserad av dessa rockfraser eller dessa av musik.

-Du tvingade mig att välja mellan dig och giftet. Jag kastade ett mynt och det kom upp svansar. -Posta.

-Och de gav oss tio och elva, tolv och en och två och tre, och nakna vid nattnedgången fann månen oss. -Och de fick tio.

-Borttagbara saker, fjärilar med brunt blod, karnevaler i utkanten av mitt hjärta. - Låt inte jungfrun.

-Ved helig förklagelse älskade jag henne så mycket att det tog mig nitton dagar och femhundra nätter att lära mig att glömma henne. Han sa hej och adjö och dörren smällde som ett frågetecken. Jag misstänker att det var så han hämnade sig själv genom glömska. -19 dagar och 500 nätter.

-När staden målar sina läppar neon kommer du på min papphäst. De kan stjäla dina dagar … dina nätter, nej. –Kartonghäst.

-Flickor vill inte längre vara prinsessor, och pojkar försöker jaga havet i ett glas gin. Låt oss säga att jag pratar om Madrid. - Låt oss säga att jag pratar om Madrid.

-Och bara hjärtat vandrar genom gatorna, utan en dålig kyss att sätta på munnen. Och den kalla förnedringens vind blåser och avlägsnar varje kropp den berör. -Vill…

-Eftersom jag går ut med dig ikväll kommer domkyrkorna att vara utan välsignelser, och vi kommer att vara två katter i portalen. –Tonight med dig.

-Det är så jag lärde mig att det i berättelser om två ibland är bekvämt att ljuga, att vissa bedrägerier är narkotiska mot kärlekens ondska. "Vita lögner."

-Det är inte ditt företag, säger du mig, period, men erkänner att det är svårt att acceptera, för det finns ingen människa som ger hand, som inte vill få hjälp. - Självmordsförare.

-Men om de ger mig ett val mellan alla liv, väljer jag den för den halta piraten, med ett träben, med en ögonlapp, med ett vanligt ansikte. "Den med den halta piraten."

-Vad vill du? Jag lärde mig att leva dåligt från berättelsen och måla självporträtt till bäraren. Om känslor saknas uppfinner jag dem, gryningen har inget hjärta. –Låt oss åka söderut.

- I går fördömde Julieta Romeo för misshandel, i domstol. När förnuft och önskan ligger ner, regnar det på vått. -Rains, det häller.

-Vandra som en taxi genom öknen, bränns som Tjernovyl-himlen, precis som en poet på flygplatsen, det är så jag är, det är så jag är, utan dig. "Så är jag utan dig."

-Og komma ut där för att försvara bröd och glädje. Och gå ut därifrån så att de vet att denna mun är min. "Den här munnen är min."

-Gropet i glömskens hörn, askan som återstår, resterna, barnet som vi aldrig har haft, tidens smärta, hålen. -Lager.

-Baladen från den övergivna, med en saxofon ur avstånd. Låten som de sjunger från bar till bar, de som dricker för att glömma. "Ge mig en drink till."

-Jag lever från cancer ett steg bort, utan att uppmärksamma dem som säger "hej, Sabina", var försiktig med nikotin. "Hej, Sabina."

- Låten som jag skriver till dig är inte mer än ett postscript. Om du dansar det med någon annan, kom inte ihåg mig. -Postskriptum.

-Tio år med dåligt härdade myter och ritade Dieguitos och Mafaldas. Det skulle ha tagit mig tjugo liv för att räkna molorna på ryggen. –Dieguitos och Mafaldas.

-Och om det äntligen går upp och solen tänder på huven på bilarna. Sänk ner persiennerna. Det beror på dig och mig, att det mellan oss två förblir igår kväll. –Och om det äntligen går upp.

-Hur många kvällar i gryningen blandar jag den kala platsen som hotar under mitt hår. Hur många eftermiddagar glömmer jag blomman i undergrunden? -Åh! Dagg.

-Hur har du blivit ledd till en återvändsgränd? Den bästa begåvade av självmordsförare. - Självmordsförare.

- Värre för solen som går ner på sju i havets vagga för att snarka, medan en tjänare lyfter hennes kjol till månen. "Värre för solen."

-Och, i Babels kör, går en spanjor ut ur låten. Det finns ingen lag utom skattkammarens lag i kung Salomos gruvor. Och tappar vågorna utan roder eller rorsman. –Stad fisk.

-Och vi hamnar inte i sängen, det är där dessa saker slutar. Bränna tillsammans på spelet, hud, svett, saliv och skugga. - Behandling av otålighet nummer 10.

-Vi sade adjö, förhoppningsvis träffar vi varandra igen, sommaren är över, hösten varade så länge vintern tar, och chansen för ditt folk, återigen följande sommar. Han tog mig, och i slutet av konserten började jag leta efter ditt ansikte bland folket. -Och de fick tio.

-Min gömställe, min diskantklav, mitt armbandsur, en Ali Baba-lampa inuti en topphatt, jag visste inte att våren varade en sekund, jag ville skriva den vackraste låten i världen. -Världens vackraste låt.

-På boulevarden av trasiga drömmar, tårar en tårar gamla foton och en låt gör narr av rädsla. Bitterhet är inte bitter när Chavela Vargas sjunger dem och en viss José Alfredo skriver dem. - På boulevard of trasiga drömmar.

-Blå plastrasor med avskedssmak. När kommer bussen att korsa denna återvändsgränd? Cigarettpappersläppar, visare som inte vet någonting, blomblad av sjukhus, ömtåliga spindelnät. –Blå plastrasor.

-Du behöver inte tillåtelse att rulla naken på golvet, som två dövmutar utan något annat paradis än det som min tunga åberopar, vid himmelens portar från din mun. –Jag har redan ejakulerat.

-Kvinne och dam som byter hud varje timme, slättig och anständig. Söt skallerorm, tjärblomma. Regn som regnar. Kyssar med salt. –Kyss med salt.

-Låt frestelsen passera, berätta för flickan att inte ringa längre. Och om ditt hjärta protesterar, på apoteket kan du fråga: har du piller för att förhindra att drömma? -Piller för att inte drömma.

-Och livet fortsatte, eftersom saker som inte är vettigt fortsätter. En gång berättade hon för mig, en ömsesidig vän som såg henne där glömska bor. - Där glömska bor.

"Survivor, ja, jävla det!" Jag kommer aldrig tröttna på att fira det, innan tidvattnet förstör spåren av mina marmor tårar. Om jag var tvungen att dansa med de styggaste, levde jag för att sjunga den. –Mörra tårar.

-Jag vet eftersom jag har tillbringat mer än en natt där på jakt efter de sju nycklarna till mysteriet, sju sorgliga vers för en sång, sju krysantemum på kyrkogården. –Sju krysantemum.

-Vem annars, som mindre, betalade dyrt för femhundra billiga nätter och handlade familjen för två mulattkvinnor med obscen röv. Vem mer, som mindre, klamrade sig fast vid en brinnande nagel för att inte falla, prickad med kyss som en John Lennon, från Lavapiés. - Vem mer, vem mindre.

-Jag förnekar allt, dessa pulver och dessa leror, jag förnekar allt, till och med sanningen. Legenden om självmordet och den omstrejkande kulan. Det för den heliga berusaren. Om du berättar för mitt liv, förnekar jag allt. –Jag förnekar allt.

-Men hur vacker hon var när hon gick med min arm på trottoaren. Har du tittat på mig? Fråga den här killen att älska mig, tycker du inte att det frågade för mycket av honom? "Men hur vackra de var."

- Min granne på övervåningen är den stora dåliga vargen, som går till fotboll på söndag och tittar på tv, som får tjugo kilo om du kallar honom sir, som målar på väggarna: "röd mot väggen." "Min granne på övervåningen."

- Till dig som har beslutat att inte uppmärksamma, till fraser som "den mannen kommer att bli din fördärv." Till dig som har stoppat klockan med en kyss. Du som gör mig sjuk, du som är min förgiftad medicin. - Till dig som du gör.

-Omsläppt, kallt och styvt stannade han i benen den dagen, när han fångade sin fru mitt i en orgie, med medlemmen (hur ironiskt!). Den dummaste i kongressen. –Blåsen av vad som händer på min trappa.

-Mer än hundra ord, mer än hundra orsaker till att inte skära dina vener på en gång, mer än hundra elever där vi kan se oss själva levande, mer än hundra lögner som är värda. –Mer än hundra lögner.

-De upptäckte att kyssarna inte smakade som någonting, det fanns en epidemi av sorg i staden, fotspåren raderades, hjärtslaget dog, och med så mycket ljud hördes inte havets brus. -Ljud.

-Och de kyssar jag ger mig. Och ändå när jag sover utan dig drömmer jag om dig och med alla om du sover bredvid mig. Och om du lämnar går jag över hustakarna, som en katt utan ägare. -Och ändå.

-Då rynkorna i min röst filtreras ödeläggandet, att veta att det här är de sista verserna som jag skriver till dig. För att säga "med Gud" till oss båda har vi många orsaker. - Vi har gott om skäl.

-Producenterna, som känner till kvinnor, skulle ge honom ett papper, en jordgubbnippel, en karamelltunga, ett bromidhjärta. Supervedette, lyxhore, modell, tvåloperastjärna. –Barbi superstar.

-Så, för tillfället inga farväl killar, jag somnar vid begravningarna i min generation. Varje natt jag sminkar mig, blir jag fortfarande full. Så ung och så gammal, "som en rullande sten." "Så ung och så gammal."

-Kyssarna som dåliga flickor ger dig är dyrare när de ges och de luktar misslyckande. Men återförsäljaren spelade mig bra kort, och platina blondin var en brunett, och fallet var ett bra fall. "Fallet med platina blondin."

-Nu att vi stannar i sängen, måndag, tisdag och helgdagar. Nu när jag inte minns pyjamas klipper jag inte korsordet, jag dödar inte mig själv om du lämnar. -Nu då…

- Mjukt hjärta, sommarägarna skämmer bort henne, men vintern tar aldrig bort henne. Med sitt dollaransikte har hon skrivit av flera män, men hon är alltid ensam och lägger ett ljus till Cupid. - Stora Cristina.

-Rasputin är död, det kalla kriget är över, länge lever gastronomi. Och man vet inte om man ska skratta eller gråta och titta på Rambo i Bukarest röka fredens rör. -Berlinmuren.

-Men jag är fortfarande här, förstår du. Räddad av klockan, med mitt namn på ditt mål, med din mun på Luciferträdets äpple. –För delikatess.

-Jag bor på nummer sju, Calle Melancolía, jag har velat flytta till glädjeområdet i flera år. Men när jag försöker, har spårvagnen redan lämnat, på trappan sitter jag ner och visslar om min melodi. -Melancolía Street.

-Men dagens program sade ingenting om denna förmörkelse av havet, om detta underbyte, om din röst som skakade på telefonsvarare, om de fläckar som glömska lämnar över madrassen. - Havets klipp.

-Vatten släcker elden och årens brinnande, kärlek kallas spelet där ett par blinda män spelar för att skada sig själva. Och värre och värre, och mer och mer trasig. –Love kallas spelet.

-Jag har å andra sidan inte vetat hur jag ska gå med vinden, som biter hörnen i denna otäcka stad. Dålig lärling trollkarl som spottar på himlen, från ett lyxhotell, med två tomma sängar. –Tomma sängar.

- Varken oskyldig eller skyldig, hjärtan som stormen förstör, kanonkött. Det är inte jag eller du eller någon annan. Det är de eländiga fingrarna som slår min klocka. –Love kallas spelet.

-Om du hittar henne vid en sebraövergång, berätta för henne att jag skrev henne en blues, hon bar svarta strumpor, en rutig halsduk, en blå miniskirt. –Svart strumpor.

-Jag gick till din stall på loppmarknaden varje söndag för att köpa dig brödsmuldockor, tennhästar. Jag ville bli kär i vattnet i ett andalusiskt hav, men du hade ingen annan kärlek än Rio de la Plata. -Med den vissna pannan.

-För att sammanfatta har jag en Pandora-signaturlåda. Trettiosju chansons, är en dyster, en och en halvtimme. Räknar inte sonetter, verser, bokstäver. De berusade bläckbrunnarna som jag mjölkar dagligen. -Summarizing.

-Jag kan bli känslig och säga att dina läppar smakar samma för mig som de läppar jag kysser i mina drömmar. Jag kan bli ledsen och säga att det räcker för mig att vara din fiende, din allt, din slav, din feber din ägare. -På kanten av spisen.

- Utan vingar att flyga, flyktingar från institutet och från sängen, fåglar från Portugal. Bara två minuter, dåligt rykte. –Fåglar i Portugal.

-Lemon tiramisu, brandy glass, lounge puritan, orm tanguita. -Lemon Tiramisu.

-Jag är inte rädd för dig längre, baby, men jag kan inte följa dig på din resa. Hur många gånger skulle jag ha gett hela mitt liv eftersom du bad mig ta ditt bagage. Nu är det för sent prinsessa, hitta dig en annan hund att skälla på dig prinsessa. -Prinsessa.

-Lita inte på någon som säger dig "var försiktig", försök bara att inte fly från hans sida, innan hans besvär utrotar dig, låt honom sova och vid midnatt gå ut genom fönstret, starta bilen och kliva på gaspedalen … "Slå på gasen."

-Hon hade små fötter och marijuana-gröna ögon.-Barbi Superstar.

-Bilderna strejkade i museerna, Paris var röd, San Francisco var blå, en hemlös man valdes till borgmästare och Sorbonne var i Katmandu, överleva din idiot! - 1968.

-Om kudden vänder ryggen, leta efter frekvensmodulering, ett alibi, för att landa på månen. -69 punkt G.

-Det är rock eller död att dricka coca cola, att sjunga den här låten att våren kommer att hålla väldigt lite att imorgon är måndag och i går kväll regnade det.-1968.

-Vid fjorton års ålder var hon drottning av skolan, samma år som jag höll tillbaka. - Barbi Superstar.

-Sov ensam som varje natt, och en salt tår med smak av ömhetens sylt dämpar golvet i hennes rum där en spegel stjäl hennes skönhet. .-Kyssar på pannan.

- Grannarna på åttonde våningen till höger sa "En annan som gick fel" .- Barbi Superstar.

-Hon hade en framtid i ögonen på hungriga, mogna män. Att bli kär i lite mer än det borde, var en dålig investering.-Barbi Superstar.

- Vid 69 G-punkt finns det ett kontor som ingen vinner genom att spela schack, berättar förmögenheter, aldines aladdin och om du kör med bara en lycka kan de ge dig ett tips. -69 G-punkt

-Fan du går igenom genvägar, sprutor, recept. -Barbi Superstar.

-Kyssarna jag tappade, för jag vet inte hur jag ska säga att jag behöver dig. - Dieguitos och Mafaldas.

-Igår, soporaspekten, sa hon till mig i toaletten i en bar: "Var är den låten du gjorde för mig när du var en poet?" -Jag hamnade så tråkigt att jag aldrig kunde starta det. -Barbi Superstar.

-Poetri gick på gatorna, vi kände igen våra ansikten, vi visste att allt var möjligt 1968.-1968.

-Marx tillåter inte sina barn att vara sena till uppståndelsens söta bål. 1968.

-I vackra Mexiko sköt de för att döda medan Che grävde sin grav i Bolivia Massiel sjöng på Eurovision och min far arbetade då med en vit krage och en brun kostym.

"Vi kommer att vara din navelsträng, hans bekännelse, salva. Sätt på dina hörlurar i mörkret." 69 poäng G.

-Våra varade nästan så länge som två isfiskar i en whisky på klipporna -19 dagar 50 nätter.

-Tusen år tog de att dö, men äntligen dog han. - Gissa, gåta.

-Jag letar efter ett möte för att lysa upp min dag, men jag kan inte hitta någonting, och dörrarna förnekar att gömma sig. - Calle Melancolia.

-Jag vill inte ha en civiliserad kärlek, med kvitton och scener i soffan, jag vill inte att du ska resa till det förflutna, att när du återvänder från marknaden får dig att vilja gråta.-Med dig.

-För hans civila begravning var det Napoleon, Torquemada1 och hästen till den ädla Cid Campeador.-Gissa, gåta.

-Jag saknar dig som en anka i Manzanares, jag är klumpig som ett självmord utan kall, absurd som en belgisk för soleares, tom som en ö utan Robinson.-Så är jag utan dig.

-Tolito har en dyn och en duva, en hosta och ett glas fullt av vin, och några rep med smuts på vägarna, vägar som aldrig leder till Rom.-Balada de Tolito.

-När spelet är slut hittar alla en partner, förutom Lola som är kvar, utan att bli kysst. - Kyssar på pannan.

-Kvarteret där jag bor är inte en typ av äng, bara ett öde landskap av antenner och telefonkablar. - Melankolisk gata.

-Vad jag vill, fegt hjärta är att du dör för mig.-Med dig.

-Med hennes bra par krokodilskor kan inte ens Venus de Milo stå emot henne, särskilt om du betalar för en fransman två gånger vad du tjänar i Madrid som arbetar i en månad. - Med ett par.

-Staden där jag bor har vuxit med ryggen mot himlen, staden där jag bor är den verkliga ensamhetskartan. - Neon Heart.

-Hon kommer inte ihåg något från igår kväll. För många öl, sa han, när han hade huvudet på kudden. "Där glömskan bor."

-Använd min nyckel när du är kall, när den nordliga vinden lämnar dig i lutningen. - När du är kall.

-Det har gått för många månader sedan min buffoon provocerar din vilja att le. Inte för att jag slutade bry sig, men de dagar med kyssar och svett är sänggåendet. - Ett spel som heter kärlek.

-Varje gång jag försöker har tåget redan lämnat, så jag sitter i trapphuset för att vissla min melodi. - Melankolisk gata.

-Jag är på väg tillbaka, sa en kille som aldrig åkte någonstans. - Run sa sköldpaddan.

-Så länge så slutade du äntligen, och istället för att ångra det, bestämde jag mig för att ta det lugnt och öppna min balkong bred och skaka dammet från alla mina hörn. - Som FN-utforskare.

-Magik av kortlekar och leenden, resande jonglerare av de öppna rutorna, hjärta som kommer ut genom skjortan, promenadskor utan hast eller halssula. - Balada de tolito.

-Jag pratar med dig, till dig, som aldrig följer mina förslag, till dig jag skriker, till dig, som har fastnat i min hud, till dig som gråter där, på andra sidan spegeln. sköldpaddan.

-Jag som i frågor om kärlek aldrig har blivit vägledd av utseende, jag har hittat en lustfull fjäril på höften. - Kyssar i pannan.

-Jag vill inte så eller dela, jag vill inte ha någon valentinsdag eller ha en födelsedag.-Med dig.

- Hon övergav mig, när man överger de gamla skorna. Hon bröt glaset med mina myopiska glasögon och tog ur spegeln sin spottbild. -19 dagar 50 nätter.

-Hjärta, hjärta, hjärta, hjärta av cement.-Neonhjärta.

-Dagen han kom hade han mörka cirklar och lera på hälen. Naken, men konstig, i ljuset av dagen upptäckte natten oss. - Där glömska bor.

-I andra ögon glömde jag ditt utseende. På andra läppar lurade jag gryningen och i annat hår botade jag mig själv från förtvivlan över att väta kudden. - Som FN-utforskare.

-När jag undersöker sommaren i en tom dröm, när kylan brinner dig om du tar min hand, när det utmattade ljuset har skuggor från igår, när gryningen är en annan frusen natt. - Svart moln.